Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”. I samma insändare påskiner han att Sannfinländarnas påståenden om Åland skulle vara väl underbyggda fakta och tar som exempel att Åland får ”bidrag från staten” och ”att ålänningarna inte har skulder som andra finländska medborgare”. Två påståenden, som används av Sannfinländarna både i riksdagen och i den offentliga debatten, och som är direkt felaktiga.

Åland får inga bidrag ur statsbudgeten. Folkbokförda på Åland är skattepliktiga till staten på exakt samma grunder som alla andra finländare, något som också tydligt framgår i finansministeriets förslag till statsbudget som alla riksdagsledamöter har som grund för sitt budgetarbete. För att finansiera de områden som enligt självstyrelselagen hör till Ålands behörighet får Åland sedan tillbakaen bestämd andel av de statliga skatter man betalat.

Det finns exakt statistik på hur stor andel av bland annat den statliga inkomst-, kapital- och samfundsskatten som Åland har betalat. Varje enskilt år sedan dagens system kom i kraft, år 1993, har Åland i dessa skatter betalat mer än 0,45 procent, som är nivån för dagens klumpsumma och den andel av statens samlade intäkter, exklusive nettoupplåning, som Åland i dag får tillbaka enligt självstyrelselagen. Klumpsumman är inte, och har aldrig någonsin varit, frågan om ett bidrag från staten.

Åland är inte heller skuldfritt. Ibland kommer påståenden om att samtidigt som kommuner i Finland är skuldsatta är Åland skuldfritt. Det här är dock en sanning med modifikation. Åländska kommuner är nämligen också skuldsatta, på samma sätt som de kommuner man jämför med i riket. Även om landskapet Åland som sådant inte har skulder har de åländska kommunerna det, i likhet med rikets kommuner, vilket gör påståendet om ”att ålänningarna inte har skulder som andra finländska medborgare” direkt felaktigt.

För mig har det alltid varit mycket viktigt att både i riksdagen och i den offentliga debatten se till att man håller sig till fakta, och inte snedvrider saker eftersom det kan leda till missuppfattningar och att felaktiga uppgifter i värsta fall blir grund för stereotyper hos allmänheten. Det här gäller inte minst också Ålandsfrågor.

Att medvetet bygga en argumentation på missuppfattningar, och på att snedvrida fakta, har ofta populistiska motiv. Det här är något som Sannfinländarna gjorde om Åland så sent som i december i riksdagen i samband med behandlingen av ändringen av Ålands självstyrelselag, och som i allra högsta grad var frågan om populism.

Mats Löfström

Ålands riksdagsledamot

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

S-O Boman förundrar sig över varför Skatteförvaltningen skickar så många brev och fattar onödiga skattebeslut. Han ifrågasätter också de onödigt byråkratiska formuleringarna och bristen på användarvänlighet.

Några personliga funderingar kring en del av de insändare som frekventerat insändarsidorna de senaste veckorna och som har hanterat frågan om monokultur och mångkultur relaterat till Åland.

Svar på Henrik Herlins ledare i Ålandstidningen den 6 juli:

Stadsfullmäktige fick i november 2019 slutrapporten för ombyggnaden av Ålandsvägen. Fullmäktige fick då veta att staden har fått en modern stadsgata inom budget och inom utsatt tid.

Den 10-12 augusti går ett träningsläger för 6-15-åriga barn och ungdomar av stapeln. Arrangören är om jag har förstått rätt IFFK och Åland United. Den som genomför detta ”Summer Camp 2020” är Annica Sjölund. Jag

Medborgarinitiativet ”Skydda sjöfågelstammen” var en succé, flest namnteckningar någonsin. 3.206 närmare exakt, dessutom på enbart 17 dagar och organiserat i all hast.

Jag noterar att man från åländskt och finländskt håll satsat ofantliga ekonomiska resurser för att lindra effekterna av nu rådande pandemi. Bidrag ges till permitterade, arbetslösa, kulturutövare och företagare med flera. Bra så!

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Fler insändare