Vi angörandet av Mariehamns västerhamn dras nog blickarna mot Lotsberget och den gamla stenkrossen och mot de stora pirerna och vidlyftiga hamnanläggningarna, men blickar man istället västerut i hamninloppet, mot Gregersö, möter någonting helt annat: Ett vackert ljusmålat boningshus på en udde, med en gammal ladugård, några uthus och längst i söder en låg länga, ”annexet”, med sina sovrum.

Här på Gregersö fanns nämligen ett mycket tidigt pensionat, som drevs av makarna Agnes och John Nordberg, hitflyttade från respektive Kökar, Hellsö och Sottunga, Husö. De levde på fiske och hade litet självhushållsjordbruk, men framför allt försörjde de sig på det pensionat de startade. I just de hus,som ännu står kvar. Hela miljön är faktiskt bevarad – och väl skött av Jomala församling, som förvärvade stället, när Johns och Agnes tid var ute. John bodde under slutet av sitt liv, som änkling, i ett litet hus i västerhamn, där han kunde se sitt livsverk på andra sidan viken.

Som barn vistades jag på Gregersö, där mina föräldrar för sommaren hyrde annexet. Man älskar – som en känd dikt uttrycker det, ”marken och stenarna, där barn man lekt”. Jag reagerade följaktligen när en notis i Nya Åland för ett drygt år sedan (2.8) berättade om församlingens byggnadsplaner på Gregersö; boningshuset skulle rivas, och ersättas med ett nybygge. En annan som reagerade var Kjell Ekström, med en insändare i samma tidning (7.8), ”Bevara även det gamla Gregersö”, där han alltså argumenterade för att det gamla boningshuset skulle få stå kvar; som en del av den planerade nya samlade resursen.

I sommar har vi kunnat läsa i våra båda tidningar om succéartade sommarläger för barn och ungdomar på ”det gamla Gregersö”.

Jag har genom åren allt emellanåt stuckit mig ut till den gamla pensionatsudden – av nostalgiskäl och för att njuta av den enastående miljön. Men sedan ett år tillbaka är det alltså frågan om aktuell och högst ödesdiger verklighet. Jag skrev till kommunpolitiker som jag kände, och riktade sedan en skrivelse till Jomala församling (10.12.19), där jag framhöll Gregersömiljöns stora värde, kulturhistoriskt och estetiskt, och stödde Kjell Ekströms åsikt att ”det gamla Gregersö” bör bevaras, ( samtidigt som man på en annan del av gårdstunet bygger de tilläggsutrymmen man behöver ). Mitt förslag blev att man offrar den gamla ladugården, som förstås är viktig som vittnesbörd om livet här tidigare, men som i övrigt inte är något värdefullt byggnadsverk. På dess plats kan man placera den nya” kursgårdsbyggnaden ” - och kommer då att få en unikt fin helhet, någonting mycket förmer än de idag gängse kursgårdarna (av paviljong-typ?)

Sten-Erik Fagerlund

Fotnot: Detta är del ett av två om Gregersö.

Ålandstrafiken meddelar att det under tiden 5-18.10, då Skarven är på dock och ersätts av Knipan, kommer att uppstå situationer då alla fordon inte kommer att rymmas med på turerna.

Häromdagen fick alla vi med endast brännbart i soptunnan brev av Mise. Vi har alltså endast en soptunna för brännbart, och tömning en gång i månaden eller en gång var åttonde vecka.

När en aktör tar helhetsansvar för infrastrukturen kring avfallet blir det lättare att kontrollera och minska miljöskadorna.

Torsdag 24 september hade vi fått ett brev från Mise i brevlådan. Brevet var daterat 15 september. Vi uppmanades i brevet att inkomma med svar senast 13 september. Bara det säger något om myndighetens syn på sitt uppdrag och sina kunder.

Sixten Jansson, du undrade om det blir flera Poetry slam framöver. Vi hoppas kunna arrangera evenemanget enligt tradition även i år, men under dessa coronatider måste vi naturligtvis följa myndigheternas riktlinjer.

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Fler insändare