Foto:

Offentlig makt måste alltid kunna kontrolleras

I en ledare den 23 november med rubriken ”Allt löses inte med kommunalförbund” framför chefredaktör Daniel Dahlén en rad påståenden och förslag som inte bara brister i fråga om logik utan också är direkt verklighetsfrämmande.

Resonemanget i ledaren går ut på att kommunalförbund är dåliga eftersom de inte tar ansvar för sina intäkter och för att de förtroendevalda som sitter i kommunalförbundens beslutande organ utsetts till sina poster partipolitiskt och därför saknar tillräcklig kompetens för att sköta sina uppdrag. För att råda bot på denna inkompetens föreslår chefredaktören att kommunalförbunden ska styras av ägarkommunernas tjänsteinnehavare. De har enligt skribenten bredare kompetens och styrningen av kommunalförbunden blir effektivare.

Förslaget innebär att offentlig makt skulle koncentreras till vissa ledande tjänsteinnehavare. De skulle vid sidan av sin myndighetsmakt också få politisk makt. Att ge politisk makt till tjänsteinnehavare strider mot de grundläggande principerna för demokratiska styrelsesätt. Den första principen är tredelningen av makten. Den betyder att vi har en folkvald församling till exempel ett kommunfullmäktige som har den beslutande makten och som företräder folkviljan. Sedan finns det en exekutiv eller en verkställande makt som är utsedd av den folkvalda församlingen för att förverkliga fullmäktiges beslut och vilja. Dessa beslut kan prövas i oberoende domstolar. Det vill säga domstolsväsendet ska vara opolitiskt och neutralt. Medborgarna kontrollerar den offentliga makten inte bara via domstolarna utan också i allmänna och hemliga val vart fjärde år. De politiker som gjort bra ifrån sig får förnyat förtroende medan andra inte återväljs.

En tjänsteinnehavare utövar myndighetsmakt och bereder ärenden för olika politiska beslutande organ. Tjänsteinnehavaren ska inte vara partipolitisk. Inte politiska över huvud taget utan strikt hålla sig till lagarna och andra regler som gäller för kommunens verksamheter. Detta är en grundläggande förutsättning för att uppnå rättssäkerhet i det offentliga systemet. Om man utser tjänsteinnehavare till politiska förtroendeuppdrag i kommunalförbundens organ suddas rollfördelningen mellan politik och förvaltning ut. Något som inte är önskvärt och som skapar rättsosäkerhet. En tjänsteinnehavare i ett kommunalt politisk organ kan inte avsättas genom allmänna val utan endast på grund av brott mot tjänsteplikten. Ett dumt politiskt beslut av en tjänsteinnehavare kan inte klassas som tjänstebrott.

En god förvaltning kännetecknas av oberoende tjänsteinnehavare som för politikerna bereder det bästa tänkbara beslutsunderlaget utgående från de gemensamma politiska mål som kommunalförbundet slagit fast. Bristande ägarstyrning är inte en svaghet hos kommunalförbunden utan hos ägarkommunerna. Om man trots det önskar mera direkt styrning av kommunerna istället för kommunalförbund är inte ökat tjänstemannastyre lösningen utan färre kommuner som har tillräcklig kompetens och ekonomiska resurser att sköta kommunens lagstadgade uppgifter.

Barbro Sundback (S)

Hittat fel i texten? Skriv till oss