I den tvåsidiga skrivelsen med kommunstyrelsen som adressat beskriver föreståndarna hur personalsituationen har försämrats de senaste åren. Barngrupperna blir mer krävande, många barn har särskilda behov och det är svårt att hitta vikarier, samtidigt som barnen får allt längre dagar på daghemmen.
För Ålandstidningen berättar två av föreståndarna om bakgrunden till skrivelsen. Bemanningssituationen har varit pressad länge, säger de, men allt ställdes på sin spets under pandemin, då personalen måste börja stanna hemma vid minsta sjukdomssymtom.
– Det här har fortsatt och vi märker att vi, med den grundbemanning vi har, inte riktigt räcker till. Vi får inte ihop våra scheman, säger Sviby daghems föreståndare Maria Stenberg-Haug.
Svårt pussel
Sviby daghem är med sina närmare hundra barn kommunens största dagis. Maria Stenberg-Haug har jobbat som administrativ föreståndare på heltid sedan 2013, och en stor del av hennes arbetstid går numera till att försöka få tag på vikarier.
Sviby daghem har visserligen en vikarielista och ibland hoppar en städare, ett köksbiträde och hon själv in och täcker upp, men vikariepusslet är tidvis nästintill omöjligt att lösa.
– I torsdags var nio av 30 i personalen frånvarande, i dag har jag fem
frånvarande, konstaterar hon.
Marika Kalm är föreståndare vid daghemmet Vikingen i Prästgården by. Hennes arbetstid delas mellan det administrativa och lärarjobb i barngrupperna, och hon delar Maria Stenberg-Haugs bild av läget inom barnomsorgen.
– Känslan hos min personal och mig är att man hela tiden måste släcka bränder. Ofta kan vi inte göra det vi planerat utan vi måste alltid ha en reservplan, säger Marika Kalm.
Subjektiv rätt
Att barnen får allt längre dagar på daghemmen har särskilt märkts sedan den nya lagen om barnomsorg och grundskola trädde i kraft. Numera har vårdnadshavare rätt till barnomsorg på heltid utan förbehåll. I Jomala betyder det att äldre syskon som tidigare var på dagis 25 timmar i veckan i dag kan gå heltid medan deras vårdnadshavare är vårdlediga med yngre syskon.
”Då vi förr kunde ha fem barn vid frukostbordet på hela daghemmet, har vi i dag upp till ett femtontal på varje avdelning vissa morgnar”, skriver föreståndarna.
– Det här betyder att vi behöver vara två till tre personal på plats klockan åtta. Senare på dagen ”tar personalen slut”, för vi har kortare arbetsdagar än barnen, säger Maria Stenberg-Haug.
Planeringstid
Numera ska också all personal vara delaktig i planeringen och genomförandet av verksamheten. Föreståndarna säger att lärarna genom den nya läroplanen visserligen fått mer planeringstid, 4,5 timmar per heltidsanställd i veckan, men att det också betyder att de under samma timantal är underbemannade i barngrupperna.
Hur påverkas barnen av personalens situation?
– Vi ska sätta barnen och deras trygghet i främsta rummet och det är klart att det inte är roligt för dem att ha tre olika vikarier under samma vecka, säger Maria Stenberg-Haug.
– Det märks genom att det blir oroligare i grupperna, säger Marika Kalm.
Listar lösningar
Enligt lagen ska det i grupper med barn över tre år finnas en personal per sju barn. I grupper med barn under tre år ska bemanningen vara en personal per fyra barn. Föreståndarna förordar en utökning av grundbemanningen till en personal per fem barn i de äldre barngrupperna, och en personal per tre barn i de yngre.
Med en ökad grundbemanning – något Lemland gått in för –, mindre barngrupper, en ”husvikarie” på varje daghem och en vikariepool ser undertecknarna av skrivelsen att flera positiva effekter skulle uppnås. Bland annat skulle personalen orka bättre med sitt jobb, vikariekostnaderna minska – och inte minst till en ökad trygghet för barnen då de i högre grad skulle möta fler bekanta ansikten när de kommer till dagis.
Strama budgetramar
Orsakerna till att bemanningen ser ut som den gör tror föreståndarna är en kombination av strama ekonomiska ramar och av att det finns en okunskap om vad det innebär att jobba i barnomsorgen.
– Jag räknade en gång på vad det skulle kosta att sätta in en extra barnskötare på varje avdelning och det handlar om hisnande summor. Men samtidigt kanske man skulle spara in på vikariekostnaderna, säger Maria Stenberg-Haug.
Vad hoppas ni att skrivelsen ska leda till?
– Vi tycker vi fått gehör från kommunens barnomsorgsledare och utbildningschef, men vi vill också ha engagemang från politikerna som sitter på makten att ta beslut och tilldela budgetmedel. Kom ut och titta hur vi har det, prata med personalen!
Vill hålla nivån
Jomala har i dag en högkvalitativ barnomsorg, det budskapet tycker Maria Stenberg-Haug är viktigt att få fram. Men när personalens sjukdagar blir fler, många går ner i arbetstid för att orka med familj och fritid, och anställda också alltmer tenderar söka sig till andra jobb så vill Jomalas föreståndare flagga för hur situationen ser ut.
– Det här handlar inte om att servicen skulle vara dålig, det handlar om hur mycket vi måste tänja på oss själva för att barnomsorgen ska vara bra. Vi tullar inte på kvaliteten, alla vill göra ett bra jobb. Det är nog också därför vi går på knäna.
Förutom Marika Kalm och Maria Stenberg-Haug har föreståndarna Marina Grönlund (Österkulla daghem), Carola Zetterström (Överby daghem), Ann Skogberg (Gottby daghem) och Kerstin Engström (Trollsländan daghem) undertecknat skrivelsen. Den antecknades för kännedom vid Jomala kommunstyrelses möte i tisdags.
