Nästan allt är klart inför julfirandet. Nu är det bara några dagar kvar innan, förhoppningsvis, tomtefar knackar på och frågar om det finns några snälla barn. Jag kan sätta mig in i barnens väntan och längtan som varit så lång.
Själv ser jag fram emot lugna och mysiga stunder, god mat, en skinksmörgås då andan faller på eller en tupplur på soffan.
Julaftonen hoppas jag att kunna spendera med nära och kära men sedan ska jag göra vad jag vill, tror jag. Jag har en del böcker olästa som jag hoppas på att plöja igenom under ledigheten fram till nästa år. Sedan börjar min ”julklappslängtan” med att räkna ner dagarna tills vi åker och hämtar hem vår egen lilla fyrbenta julklapp.
Det bästa med julen är nästan väntan på att det ska bli jul. Sedan är allt över på några dagar. Man hinner liksom inte med. Men vägen fram till julaftonen är kantad med så mycket spänning, glädje, panik och förväntan. Man planerar och funderar. Bakar, städar och pyntar.
Det ska dammsugas, torkas damm. Man ska städa skåp och lådor, gardiner ska strykas och hängas upp, juldukar ska plockas fram och det ska putsas och pyntas i alla hörn.
Nej, jag tycker om citatet ” Det är släkt, vänner och tomten som kommer till jul inte hälsovårdsnämnden”, lite damm i hörnen gör väl inget?
Måste allt alltid vara så petnoga? Huvudsaken är väl att man kan umgås och ha trevligt, spilla lite på bordet eller golvet utan att världen går under.
För oss gör det inget att det kommer några smulor på golvet för vi har fyrbenta dammsugare som mer än gärna plockar upp det som fallit ner. I gengäld lämnar de några hårstrån som i misstag kan hamna på smörgåsen eller på kakfatet men det får man räkna med i ett hem med hundar.
Så ta det lugnt med städningen, det du inte hinner med inför jul kan du göra senare, om ett år eller så. Njut i stället av helgen.