USA är kanske det mest klassiska exemplet på att en nation sammansatt av hundratals etniska och socioekonomiska grupper kan vara mycket framgångsrik.
Under hundra år var den amerikanska drömmen att få förverkliga sig själv ledande och USA blev världensfrämstaekonomiska stormaktinnan landet vek in på en återvändsgränd av intolerans och polarisering.
Rasism och uteslutande är faktorer som förr eller senare kommer att påverka ett land negativt. I Norden har vi inte råd att låta dem som vill arbeta stå utanför. Framför allt har vi inte råd att låta tillväxten koncentreras enbart till storstäderna med skenande bostadspriser och utanförstående som resultat.Det skapar en svår obalans i ekonomin med närande och tärande regioner.
Nationalekonomiskt är invandringen inget stort ärende på riksnivåi Sverige. År 2020 fick 88.814 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dem hade 17 procent flyktingstatus.Samtidigt lämnade 48.937 personer Sverige. Antalet födda var 113.077 och antalet avlidna 98.000, vilket är en högre nivå än vanligt (+ 6,5 procent) till följd av coronapandemin.
Trots den stora flyktingtillströmningen2015-2016är Sveriges sysselsättningsgrad i åldersgruppen 20-64 år fortfarande högst i EU och har inte påverkats nämnvärtunder periodenmed undantag för pandemimånaderna, 80,8 procent mot 76,5 procent för Finland. Det är enbart Schweiz och Island som ligger högre i Europa.Också sysselsättningen hos utrikes födda, 67,6 procent,är högre i Sverige än i många europeiska länder utom i Östeuropa.
Kostnaden för invandringen uppgår till ca 1,6 procent avden svenskabruttonationalprodukten.Då har man inte räknat med tillskottet till arbetskraftenoch en förstärkt skattebas,utan enbart utgifterna för bostäder, socialskydd och språkutbildning.
Enligt färsk ekonomisk statistik ligger Sverigegenomsnittligt till beträffande arbetskraftsinvandring i Europa, 0,46 procent av befolkningen årligen. Finland ligger näst lägst i Europa med 0,16 procent, Luxemburg högst med 3,01 procent. Utbildningsnivån är avgörande för hur hög sysselsättningen är hos invandrade grupper – därför ligger Schweizhögtmed 1,08 procent och samma språk som grannländerna.
Enligt den finska statistikcentralen ligger flyttnettot på15.000 personer per år.Denna siffraberäknas vara stabil, men detkommer år 2031 inte att finnas någonfinländskregion där antalet födda överstiger antalet avlidna. Med tanke på att åldersfördelningen är ogynnsam kommer 100 arbetstagare att bli tvungna att försörjafler än 100 andra invånare – i Sverige är talet tack vare invandringen gynnsammare, kring 80.
I Sverige har många mindre orter, till exempel i Dalarna, i Jämtland eller kring Örnsköldsvik, fått ny livskraft genom att flyktingar fått en tillflykt där – skolan har fått nya elever, butiken nya kunder, bussbolagen nya passagerare och lokala företag och kommunerna ny arbetskraft.
Hemligheten bakom att dessa orter har lyckats är öppenhet och tolerans – man ser de nya människorna som människor, som en tillgång. Tyvärr gäller inte samma för flera bruksorter i södra Sverige, där både fackföreningar och lokala politiker ser på nykomlingarna med misstro.
När det gäller oron för kulturella skillnader så är det knappast en avgörande fråga. I de flesta byar ryms alla mellan baptister och kommunister, självständiga bönder, duktiga företagare och kunniga hantverkare, gamla och unga, kvinnor och män. Det kommer inte att påverka balansen om det dyker upp någon mörkhyad familj eller någon som har islam som religion. Det viktiga är att allabådevill och ges möjlighet att bidra med sin insats.
Framgångsrika länder har lyckats genom att man tar tillvara alla mänskliga resurser – det gäller framför allt länder med en liten befolkning som de nordiska. Låt oss därför reflektera över hur vi vill säkra vår framtid – en öppen dörr för dem som vill investera sin kompetens och sitt framtidshopp hos oss är en mycket god investering.
Det här är den sista delen av De 2
Kjell Skoglund
Vd för Finsk-svenska handelskammaren i Stockholm
