Att samla är en hobby som människan alltid sysslat med och i takt med att samhället förändrats och människan blivit mer kreativ har mer traditionella samlarföremål som konst, frimärken och böcker fått sällskap av bland annat tv-spel. För Markus Linnanlehto började intresset för spel som liten grabb i Tammerfors.
– Jag minns hur jag som sjuåring stod och tittade på när de äldre killarna spelade Donkey Kong på en testkonsol i spelbutiken. Det året fick jag sedan en egen NES till julklapp.
Hans första spel till konsolen var Ice Climber som länge såldes tillsammans med NES i ett paket, vilket innebar att alla som hade ett NES även ägde Ice Climber. I Ice Climber klättrar figurerna Popo och Nana uppför isberg medan de försöker undvika istroll och hackspettar.
– Eftersom jag var så förtjust i Donkey Kong var jag lite besviken när jag bara fick spela Ice Climber, men i januari köpte min mamma Donkey Kong till mig.
Höll kära
Under det första året var det Markus Linnanlehtos mamma som sponsrade spelköpen, men därefter började han själv spara sin veckopeng för att kunna köpa nya spel.
– Redan från början höll jag alla mina spel väldigt kära. Jag ville inte bli av med dem, så i stället för att slängas bort samlades de på hög.
Sedan dess har högen byggts på och i dag har Markus Linnanlehto tusentals spel hemma i Lumparland – och förutom spel har han även samlat på sig en del kringgrejer genom åren, inte minst konsoler och handkontroller.
– Jag har även flera bärbara elektroniska spel. Bland annat Nintendos Game & Watch och Arcadia 2001. Jag har också flera andra gamla Pongmaskiner.
De allra äldsta föremålen är saker som han fått tag på i efterhand. Samlandet blev med tiden som sagt en hobby.
– Genom åren är det också många som hört av sig och velat donera grejer eftersom de känner till mitt intresse och samlande.
Tusentals spel
Hemma i lägenheten i Lumparland är vardagsrumsväggen en enda stor spelhylla. Markus Linnanlehto säger att han har tusentals med spel.
– Väggen är bara en del av dem. Jag har ännu mer i lådor uppe på vinden och en del kvar i mitt barndomshem i Finland. Där har jag också andra grejer som maskiner från gamla spelhallar. Jag har till exempel en Street Fighter Pinballmaskin.
Bland spelen finns allt från NES och Nintendo 64-kassetter till CD- och Bluerayskivor till alla generationers playstation. Ett antal konsoler står också uppradade.
– Flest exemplar har jag av Nintendo 64, tolv stycken. Och så har jag åtta stycken Playstation 3.
Har du spelat alla spel?
– Nej, det har jag inte eftersom många har donerat sina spel till min samling på senare år. Det finns också ganska många dubletter.
Nostalgispruta
När Markus Linnanlehto sätter sig för att spela i dag är det allt som oftast något nytt spel på Playstation 4 eller Nintendo Switch.
– Men ibland brukar jag plocka ner ett gammalt spel och sätta igång någon av de äldre konsolerna för att få den där nostalgisprutan. För mig handlar det här samlandet mest om nostalgi.
Hans absoluta favoritspel är tv-spelsserien Wipeout vars första spel lanserades 1995. Det senaste kom ut 2017 och sedan dess har spelstudion lagt ner.
– Det är ett sci-fi racingspel och när det första släpptes till Playstation 1 var det något man inte hade sett förut. Också musiken är en väldigt stor del i spelet och det fascinerades jag av eftersom jag själv sysslat med musik.
Mariofamiljen
Förutom spel, konsoler och maskiner har Markus Linnanlehto genom åren också samlat på sig en hel del kringgrejer, som figurer och leksaker. I vardagsrummet står bland annat hela Mario Brosfamiljen uppradad ovanpå en högtalare.
– Jag har också samlat på mig en del kläder och kostymer från spelet Castlevania. Det är lite cosplay-light.
De kanske mest värda föremålen i samlingen är Teenage Mutant Ninja Turtles-figurerna.
– Det är riktiga samlargrejer. Jag har också större TNMT-miniatyrer av fordon. I mina lådor hittar man allt från motorcyklar till ubåtar och gamla Viewmaster 3D:s. Jag har också en hel låda med bara Pokémongrejer.
150.000 euro
Eftersom Markus Linnanlehtos samling numera är ganska välkänd brukar folk emellanåt höra av sig för att fråga om de får köpa ett spel.
– Och det brukar de få göra om jag har det i samlingen.
Nyligen värderade en bekant till honom hela samlingen till 150.000 euro och efter det publicerade Markus Linnanlehto ett inlägg i Facebookgruppen Ålands köp & sälj.
– Kanske finns det någon intresserad som sitter på mycket pengar som är villig att köpa.
Är samlingen verkligen värd så mycket?
– Det är värderingen men jag vet inte. Jag la mest ut inlägget för att väcka lite reaktioner.