Som Ålandstidningen har berättat har rapporten om möjliga minskningar av kommunala kostnader skapat reaktioner den senaste veckan.
I rapporten framgår att den offentliga ekonomin på Åland lider av ett budgetunderskott på 35 miljoner euro per år och en arbetsgrupp fick i uppdrag av landskapsregeringen att ta fram en lista på sparåtgärder för att få ner kommunernas kostnader. De går i huvudsak ut på på neddragningar inom barnomsorg, skola, äldreomsorg samt Kommunernas socialtjänst, KST, och beräknas sänka kostnaderna med elva miljoner per år.
Rapporten har sågats av oppositionsledare men också av anställda inom berörda branscher, som lyft fram bland annat att sparförslagen slår mot redan ansträngda sektorer.
Liberalernas partiordförande Katrin Sjögren säger att en del av innehållet är ”hårresande”. Camilla Gunell, partiordförande för Socialdemokraterna, säger att hon är förvånad över ”att kloka människor ens har satt sina namn under ett sådant här förslag”.
Thörnroos: Måste processas
Lantrådet Veronica Thörnroos har semester men väljer att kommentera rapporten och reaktionerna.
Anser du som lantråd att förslagen i rapporten är genomförbara?
– Frågan är alldeles för tidigt väckt. Först måste vi läsa igenom rapporten igen, sedan sätta oss ner och diskutera om det är något av det här som vi tycker är förnuftigt att genomföra eller inte.
Så hur ska man se på rapporten?
– Som är ett ekonomiskt teoretiskt material som inte är inte politiskt processat. Det är framtaget utan analyser eller prioriteringar.
Veronica Thörnroos menar att rapporten präglas av ett tekniskt tänk, i kommande steg ska man väga in andra perspektiv som till exempel social hållbarhet.
– Det är mycket arbete kvar att göra, det här är första steget på en skala med kanske fem olika steg, säger hon.
Kan förstå oron
Veronica Thörnroos tycker att viss kritik har gått över styr.
– Camilla Gunells uttalande om att den här rapporten är ”en samling vettlösa förslag” (Nya Åland den 27 juli reds anm) förvånar mig oerhört, speciellt om hon har läst rapporten. Om hon har gjort det borde hon veta att vi är precis i början av en process, det här är inga färdiga förslag. Hon som tidigare lantråd och minister borde veta hur arbetsgången är. Sen kan jag ha viss förståelse för att man i oppositionsrollen rycks med och vill visa framfötterna, men jag tycker att hon gick för långt den här gången.
Vilka delar i kritiken kan du förstå?
– Jag kan absolut förstå att det här kan skapa en rädsla: ”Vad kommer att hända med mitt barn och hur kommer det gå i min skola? Kommer jag fortsättningsvis att få hemvårdsstöd, vad är det som händer?”. Det kommer att bli förändringar men de kommer att vara hanterbara för var och en.
Därför utreds inte sammanslagningar
I samband med rapporten har frågan om kommunsammanslagningar återigen aktualiserats. Det har ifrågasatts varför inbesparingsförslag på sammanslagningar har utelämnats.
– Jag kan inte erinra mig att det skulle finnas några ekonomiska vinster att göra genom kommunsammanslagningar. Bättre kommunalt samarbete kan vara gynnsamt, det gäller främst den administrativa sektorn, men det är ganska lite man kan göra. Däremot tror jag att det finns samordningsvinster om landskapet och kommunerna i större utsträckning skulle samarbeta, säger Veronica Thörnroos.
– Jag tror inte att det blir så, men i min värld skulle jag gärna öppna upp ramarna och öka det kommunala bestämmandet. Då skulle det vara upp till politikerna i respektive kommun att bestämma hur de vill göra inom olika områden.
Ska utvärdera
Nu finns rapporten, vad är nästa steg?
– När vi sammanstrålar i augusti igen börjar vi med en politisk diskussion i LR. På basen av den diskussionen tar vi processen vidare. Jag misstänker att vi kan behöva ha flera politiska diskussioner innan vi börjar med djupgående analyser. Man kanske inte kan analysera alla förslag heller utan man måste välja.
– Min förhoppning är att när vi har analyserat rapporten utifrån ett helhetsperspektiv och tittat på sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter så kommer vi ta ställning till vilka av de här förslagen vill vi föra fram till lagtinget i form av lagförslag.