Flera partier, och åtskilliga riksdagsledamöter, har de senaste veckorna deklarerat att man bytt fot i Natofrågan. När riksdagen debatterade regeringens redogörelse över säkerhetsläget fram till småtimmarna natten till torsdag kunde Mats Löfström konstatera att majoriteten för ett medlemskap växte ytterligare.

– Enligt Helsingin Sanomats sammanställning, som de gjort via sina kanaler och källor, har över 100 ledamöter av riksdagens 200 redan sagt ja. Och i debatten meddelade ytterligare några att de kommer att rösta för.

– Hela debatten var väldigt samstämmig och allvarlig. Den visar att processen i sig är viktig och att man vill att Finland tar jämna steg med Sverige betonades, säger Mats Löfström.

Splittrad grupp

Vänsterförbundet, som tidigare var starkt emot Nato säger inte längre kategoriskt nej.

– Det finns inga problem eller riskfria alternativ. Vi måste våga lyfta fram också de tråkiga följderna av olika alternativ. Vi måste dryfta vårt förhållande till kärnvapen som är en central del av Natos avskräckning. Hittills har Finland verkat för att avveckla kärnvapen och att förhindra spridning av massförstörelsevapen, sa riksdagsgruppens ordförande Jussi Saramo enligt Svenska Yle.

Mats Löfström säger att VF-gruppen är splittrad.

– Vissa har sagt nej, jag tror att de är fyra eller fem. Två har sagt ja, och resten har inte indikerat hur de ska rösta.

Vill skynda på

Bland övriga partier är tonerna mer samlat positiva, och mest så är Samlingspartiet som vill skynda på processen.

– Om vi avbryter behandlingen av mindre viktiga frågor några veckor borde varje ledamot få tillräckligt med tid för att bilda sig en egen uppfattning, sa riksdagsgruppens vice ordförande Antti Häkkänen som inte heller ansåg att medlemskapet ska ha några begränsningar som nej till kärnvapen eller Natobaser på finländsk mark.

Svenska riksdagsgruppen, där Mats Löfström ingår, säger också ja.

– Det är ett steg som skulle maximera vår nationella säkerhet, stärka det nordiska samarbetet och stärka stabiliteten i Nordeuropa. Så att det som hände Butja, Mariupol och Charkiv inte någonsin kan upprepas här, sa riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Tog upp Åland

Harry ”Hjalllis” Harkimo, partiledare för Rörelse Nu, var ensam i debatten om att ta upp Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning.

– Han tyckte att man ska säga upp åtminstone 1940 års avtal mellan Finland och Sovjet. Oavsett vad man tycker om demilitariseringen är det inte rätt tid att ifrågasätta den just nu. Och som utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) sa i sitt svar är det som har betydelse just nu att demilitariseringen inte är ett hinder för ett finskt medlemskap i Nato, säger Mats Löfström.

Regeringens redogörelsen ska nu behandlas av utrikesutskottet som också kommer att begära utlåtanden från en rad andra utskott.

– Riksdagen kommer att ge sitt svar snabbt, inom maj. Redogörelsen tar inte ställning i fråga om Natomedlemskapet, så en sådan sak kommer sannolikt att behandlas separat, säger Löfström.