Rederiet Finnlines presenterade på tisdagen sina nya ro-paxfartyg vid en presskonferens på Finlands ambassad i Stockholm.

Fartygen, Finnsirius och Finncanopus, blir en del av rederiets nya strategiska inriktning, som Ålandstidningen tidigare rapporterat om. När de tas i trafik nästa höst på rutten Kapellskär-Långnäs-Nådendal blir de Finnlines första fartyg som släpper ombord fotpassagerare.

– Vi har redan erbjudit bilpassagerare resor mellan Finland, Åland och Sverige i runt tjugo år, men det är kanske inte så många som har vetat om det. Det hoppas vi att våra nya Superstar-båtar kan ändra på. Vi satsar på restauranger och tax free, en bastu- och spaavdelning med gym och en inglasad vinterträdgård, samt en business lounge med konferensavdelning, sa passagerardirektör Marco Palmu under sin presentation.

Frakt fortsatt första prioritet

Fartygen är fortfarande i första hand transportfartyg, och representerar även där en utökning från några av Finnlines tidigare fartyg, med 5.200 meter körfält, så kallade fraktmeter, på bildäck. Utöver det har de 323 hytter och plats för 1.100 passagerare.

– Vi har haft ett större investeringsprogram om 500 miljoner euro som har fokuserat på att ta fram större fartyg som släpper ut mindre, är grönare och mer energieffektiva. De tre roro-fartygen som är en del av satsningen har kommit i trafik redan det här året. Frakten är 90 procent av vår omsättning och passagerare är runt tio, säger Marco Palmu.

Det att man dubblar de passagerarmängder man tills nu kunnat ha ombord kan komma att ändra den kvoten. Finnlines vd, Tom Pippingsköld, vill ändå inte säga att man satsar på att ta sig in på kryssningsmarknaden.

– Det här är en storsatsning som vi har gjort för större fraktkapacitet i första hand. På samma gång tänkte vi öka passagerarkapaciteten. Passagerarvolymerna har ökat lite varje år och vi har satsat på större och större båtar. Nu hoppas vi att vi också kan vända oss till fotpassagerare. Men det är inte kryssningar vi säljer, mer rättvist är det kanske att säga att vi inspirerats av kryssningsbåtar, säger han.

Oförnekligt är ändå att Finnlines riktar in sig på en marknad där konkurrensen är stor. På presskonferensen fanns representanter för både Visit Finland och Visit Åland, och Marco Palmu presenterade siffror från en konsumentundersökning som visade att sex procent av tillfrågade svenskar vill resa till Finland under kommande år, och att tio procent vill resa någon gång.

– Kanske kan man se det som lite av båda, att vi riktar oss mot den existerande marknaden och att vi vill öppna upp en ny, säger Tom Pippingsköld.

Helhetssatsning på förbättring

De tre roro-fartygen som kommer av samma investeringsprogram är redan i trafik under namnen Finneco 1, 2 och 3. De delar långt samma teknologiska lösningar som Finnsirius och Finncanopus, som alla är ämnade att göra fartygstrafiken så grön som möjligt.

– Vi ser en framtid där utsläpp och bränsle blir allt hårdare beskattade och vår lösning är att alltid vara steget före vad som begärs av rederierna. Ett av våra Finneco-fartyg släpper ut mindre än en tredjedel så mycket koldioxid som vårt fartyg Birka Explorer, byggt 1991, säger Antonio Raimo, ruttdirektör.

Förutom skrov designade för att ha så lite vattenmotstånd som möjligt från början innehåller båtarna även ett system som minskar friktionen och det hydrodynamiska motståndet med hjälp av luftströmmar, energisparande system, huvudmotorer utvalda för sin låga oljekonsumtion och både batteribanker och solpaneler.

– När fartygen närmar sig hamn slår de om till batterikraft, både för att minska bränsleåtgången och för att föra mindre oväsen medan de ligger i hamn. Det är en del av ett helt koncept som också innefattar satsningar i infrastrukturen på land, till exempel i lösningar för landström, säger han.

Även att utöka fraktkapaciteten per fartyg är en del av samma satsning.

– Blir bränsle- och utsläppsutgifter dubbelt så dyra för oss i framtiden betyder det att vi och våra fartyg måste vara dubbelt så effektiva. Vårt gemensamma mål är att rutterna vi kör ska vara så attraktiva och konkurrenskraftiga som möjligt, och vi vill inte slösa bort eller förbise något område där vi kunde förbättra, säger Antonio Raimo.