Den senaste lagändringen, som innebar att lågvärdesgränsen på 22 euro avskaffades inom EU, ledde i kombination med brexit till att Åland Post i bokslutet för 2020 skrev ned värdet på sina fastigheter med 7,2 miljoner euro, nästan lika mycket som det 2016 kostade att bygga det nya höglagret för e-handelsvaror.

– Hela den gamla affärsmodellen är borta. Posten var tidigt ute i branschen redan 1997 och sedan var det full fart framåt, men resultatet hämtade sig adrig riktigt efter momsändringen 2013. Brexit var ett annat hårt slag och efter den stora momsreformen i år är det helt nya förutsättningar, säger vd Henrik Lundberg.

– Jag har full förståelse för att EU har gått den här vägen när det gäller momsen. Det handlar också om vad som är praktiskt möjligt. Tull- och skattemyndigheter måste ha möjlighet att beskatta mindre varor effektivt. Digitaliseringen har gjort att Finland gått vidare nu när tekniken finns. Jag ser inte att några åländska argument skulle ha räckt till för att ändra den här riktningen, säger Mats Perämaa (Lib), som var finansminister när expansionen inleddes 2010.

Nästan allt är betalt

Nära 10.000 kvadratmeter står nu tomma i Sviby efter att pack- och distribution har flyttats till Vanda där man i huvudsak servar svenska e-handelsföretag som säljer till Finland.

Henrik Lundberg framhåller att utbyggnaderna, som skett i stort sett vart fjärde år sedan flytten till Sviby, ändå varit motiverade.

– Fastigheterna är trots allt betalda av den verksamhet vi haft i lokalerna och som har varit lönsam. Nedskrivningen gjordes också bokföringstekniskt mot de överavskrivningar som gjorts under åren.

– Vi har en modern logistikfastighet, nu gäller det att hitta användning för den. Det är bara två månader sedan vi flyttade ut. Skulle den här investeringen gjorts någon annanstans än på Åland, i Stockholmsområdet, Vanda eller Jönköping vore det en enorm tillgång. Det finns ett jättesug efter lokaler nu, när e-handeln ökar och pakethanteringen växer.

Lönsamma affärer

– Vi var medvetna om att förändringarna skulle komma emot, men förhoppningen var att det skulle fungera tillräckligt länge för att ta hem business och hinna göra avskrivningar. Man måste våga lite, säger Roger Nordlund (C).

Han var finansminister då den senaste stora investeringen gjordes och anser att posten har lyckats i sin ambition och skapat många arbetsplatser.

– Nu har verkligheten förändrats och brexit var den okända faktorn som dök upp, en osannolik förändring. Generellt sett är Posten ett ekonomiskt välskött bolag. Det gäller att utveckla verksamheten och utnyttja den kompetens som byggts upp, betonar Roger Nordlund.

Både han och Mats Perämaa påminner om att Posten gjorde bra affärer under de här åren och att LR fått dividend varje år utom det senaste.

Totalt har landskapet fått 9,5 miljoner sedan Posten blev aktiebolag.

Bygger på erfarenhet

Mats Perämaa påpekar att landskapet som ägare och Postens ledning tidigt kom överens om en långsiktig strategi. 

– När diskussionen om lagändringar kom gick vi in för att utnyttja den logistiska kompetens som hade utvecklats för att fortsätta verksamheten i en konkurrensutsatt miljö och värna om de kundrelationer som byggts upp. Det är det som vi nu ser med den verksamhet som byggts upp i Vanda och som vad jag förstår tycks gå rätt bra.

Det bekräftas av Henrik Lundberg, som dock medger att det är en stor utmaning.

– Vi är ett av de bolag som varit med längst och är säkra på att vi kan lyckas, säger han. 

Han tillägger att merparten av de stora kunderna följt med och att man nu har full produktion.

– Det har varit väldigt lite inkörningsproblem. Sen gäller det att vara effektiv och skapa lönsamhet på sikt.

Tillväxtstrategi utan momsångest

Postens expansion och utbyggnad av lagerutrymmen för över 20 miljoner på fem år gjordes medvetet, trots att hotet om ändrade momsregler fanns med i bilden.

– Skattepolitiken är alltid osäker. Vi följde gällande regler och valde tillväxt och arbetsplatser, säger förre finansministern Mats Perämaa.

Genom skatteundantaget var Åland efter EU-inträdet attraktivt för postorderföretag och förlag i Norden.

Eftersom tullen av praktiska skäl inte uppbar mindre belopp än tio euro i moms rådde en faktisk momsfrihet för varor med ett värde under 44 euro. 

Posten flyttade till den nya terminalen i Sviby 2002.Verksamheten växte och 2005 byggdes lokalerna ut. I takt med att internethandeln ökade tillkom nya aktörer och Posten satsade på så kallad tredjepartlogistik. Alltså att säljarens varor förvarades i Postens lager och sedan packades och distribuerades ut till kunderna.

Tillväxten gjorde att utrymmena på nytt blev för små. Därför genomfördes 2008 en ny utbyggnad  som kostade 10,6 miljoner euro. Följande år omvandlades Posten till aktiebolag och organisationen strukturerades om.  

Samtidigt ökade Posten sin satsning på logistik, i klartext godstransporter till och från Åland.

Expansion trots momshot

Hösten 2010 aviserade Posten en ny utbyggnad för att kunna fortsätta tillväxten och man räknade då med att anställa ett 50-tal personer inom några år. 

Innan man ens hunnit få in offerter på bygget av det drygt 8.000 kvadratmeter stora lager som planerades, kom dråpslaget. I början av november 2010 blev det känt att Finansministeriet i Helsingfors förberedde en säkning av momsuppbördsgränsen från tio till fem euro. Som följd av det skulle alla varor med värde mellan 22 och 43 euro beläggas med moms.

Trots hotet om miljonbortfall gav ägaren landskapsregeringen med finansminister Mats Perämaa (Lib) i maj 2011 klartecken för den planerade utbyggnaden.  

– Vi har att välja mellan stagnation och utveckling, sa han, efter det som blev bolagets lönsammaste år någonsin.  

Rörelsevinsten steg till 3,8 miljoner euro.

Följde lagstiftningen

Utbyggnaden som kostade tolv miljoner euro finansierades till hälften med lån.

– Det bygget var helt nödvändigt för att hantera våra varuflöden. Då hade vi akut utrymmesbrist. Man ska minnas att vi arbetade med några av Nordens största företag i branschen och det var fråga om stora volymer, förklarar vd Henrik Lundberg.

Tog Posten och LR en medveten risk? 

– Alla politiker på landskapsnivå var medvetna om att momsgränsen diskuterades. Det skedde i flera omgångar och vi visste att den var ifrågasatt av Finansministeriet och att det fanns en vilja att ta bort den på sikt. Samtidigt vägde vi de här stora satsningarna mot fördelarna med den ökade sysselsättning som skapades, säger Mats Perämaa.

– Posten verkar enligt de lagar som finns och det är ju ett faktum att skattepolitiken är osäker. Inte kan man heller driva ett bolag genom att frivilligt tillämpa striktare regler och säga nej till kunder. 

Snabba omställningar

I början av 2013 trädde momsändringen i kraft, vilket ledde till att flera kunder valde att sluta använda Åland som distributionsnav. Som följd av det sjönk omsättningen rejält och rörelsevinsten föll med en tredjedel.

Följande år fick distributionen av tidskrifter till Finland ett uppsving, samtidigt som man fick fler e-handelskunder och större volymer i Tyskland, Benelux-länderna och Storbritannien. 

Omsättningen slog nytt rekord med 45,4 miljoner och lönsamheten förbättrades. Det gjorde att lokalerna på nytt började bli trånga och på hösten beslöts om en fjärde utbyggnad. Projektet med lager på 6.300 kvadratmeter med bland annat höglager för lastpallar kostade nio miljoner.

Momsfriheten på tidningar till Finland avskaffades från början av 2015 och den verksamheten fasades ut. Därmed tappade Posten på ett år omsättning på 6,5 miljoner euro, vilket dock delvis kompenserades med tillväxt på andra verksamheter.

Oroande tecken

Nya hotbilder mot Postens verksamhet tornade upp sig samtidigt som bygget framskred. EU hade börjat skissa på åtgärder för att främja konkurrensen och stävja importen av lågprisprodukter från i första hand Kina. 

Den främsta åtgärden skulle bestå i att slopa lågvärdesgränsen för momsfrihet, den så kallade bagatellmomsen, på 22 euro. Förändringen låg dock flera år bort.

Under tiden hade röster i Storbritannien börjat tala för att kungadömet skulle lämna EU. Ett sådant scenario sågs av många som ganska osannolikt, men några månader efter att Postens nya lager stod klart i mars 2016 höll britterna folkomröstning om brexit. 

Till de flestas förvåning vann utträdeslinjen knappt. Efter fyra år av tuffa förhandlingar med Bryssel nåddes ett avtal om brexit en vecka före den absoluta deadlinen, 31 december 2020. 

Valutachock för kunderna

– Vi fick en sista skjuts av de internationella kunderna, främst i England, men med facit i hand kan man väl säga att om beslutet dröjt ett år till skulle bygget aldrig ha förverkligats. Beskedet om brexit-omröstningen på midsommaraftonen 2016 var en stor överraskning. Den utgången fanns inte med i riskkalkylen. Det innebar också att pundet sjönk kraftigt, 20-25 procent, och då var vi inte längre konkurrenskraftiga för våra kunder. Det här skedde tre månader efter att lagret hade tagits i bruk, förklarar Henrik Lundberg.

Han understryker att besluten om utbyggnaderna tagits på bolagsstämmorna.

–  Det har skett för att förankra det slutliga beslutet hos ägaren.