Förslaget till förordning berör handel med och rätten till ägande av fordon, reservdelar och komponenter, samt reparation, renovering och ombyggnad. Det innefattar även vad som ska utgöra ”avfall” och vem som bestämmer detta samt straff för den som bryter mot reglerna.

Förslaget skulle därmed i praktiken omöjliggöra dagens motorhobby och den folkrörelse som gamla fordon innebär.

– Med det här förslaget visar Bryssel tydligt att man inte begriper någonting av hur den här sektorn fungerar. Det är riktigt trångsynt. Kommissionen vet inte vilken industri som ligger bakom entusiastfordonen. Skulle det här genomföras så är det många jobb i farozonen, säger Peter Danielsson, styrelseledamot och veterangranskare i ÅMK.

Även Anders Jansson i Geta, renoveringsexpert och en av eldsjälarna bakom Geta Nostalgimuseum, ser mycket negativt på förslaget.

– Det är ju rena vansinnet, alla inom hobbyn är emot det här. EU börjar bli en plåga för medborgarna, säger han.

Krav på besiktning

I förslaget anges en mycket inskränkt definition av historiska fordon, vilket även är i strid med nationella regler och praxis. Många av de fordon som nu definieras som historiska i Finland, Sverige och andra medlemsstater riskeras att betraktas som uttjänta fordon och inte de begagnade fordon de är. Även historiska fordon som är under renovering eller utgör delar i en renovering kan anses vara uttjänta.

EU och inte ägaren skulle avgöra vad som är skrot och inte. Därmed strider förslaget även mot den grundlagsskyddade äganderätten. Hur myndigheten skulle få vetskap om fordonets status framgår inte. Vid försäljning eller export av äldre fordon vill EU ställa krav på att kontrollbesiktning utförts de senaste två åren, annars anses fordonet uttjänt.

– Hur gör man då med bilar som är besiktningsbefriade? undrar Peter Danielsson.

Anders Jansson konstaterar att det också finns fordon som är oregistrerade under lång tid.

– Det finns folk som haft grejer i 50 år innan de börjar renovera dem.

Strider mot nationell lag

Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF) i Sverige har i ett detaljerat remissvar till Klimat- och näringsdepartementet tagit avstånd från förslaget och pekat på en rad brister. Man för också fram många egna ändringsförslag. MHRF har drygt 200 anslutna klubbar som engagerar 100.000 medlemmar. Hela den svenska fordonsrörelsen engagerar en halv miljon människor.

Som helhet anser MHRF att förslaget är omfattande och komplicerat, att konsekvenserna svårligen kan överblickas och att förslaget i sin helhet bör omarbetas.

– Förslagets definition av historiska fordon strider mot den svenska definitionen av sådana fordon i såväl praxis, föreskrifter, förordningar som lag. Andra fordon riskerar att betraktas som uttjänta fordon och inte de begagnade fordon de är. Det krävs ett vidare undantag än bara för fordon som är intressanta för samlare eller avsedda för museum, oavsett status och årsmodell. Även historiska fordon som är reparerade, renoverade, restaurerade eller konserverade, ombyggda, amatörbyggda eller tävlingsfordon bör omfattas, skriver MHRF:s generalsekreterare Jan Tägt i remissvaret.

Stopp för privathandel

Förslaget anger att också en fordonsägare skyndsamt efter att kriterierna för uttjänt fordon uppfylls utan ersättning och under straffansvar ska lämna fordonet till en auktoriserad bildemonterare. Däremot sägs inget om hur eller när en ägare ska få kännedom om att familjens ögonsten anses vara skrot.

EU-kommissionen vill också förbjuda privatpersoner och mindre aktörer att handla med begagnade bildelar och komponenter. Endast auktoriserade företag föreslås få idka handel, vilket skulle lamslå dagens marknad med annonssajter, facktidningar, marknader och småföretag.

– Det är ju tvärtemot alla målsättningar om återvinning och återbruk. Att fortsätta använda gamla fordon och reparera dem med gamla delar måste ju vara det bästa även energimässigt, säger Peter Danielsson.

Han konstaterar att fordonshobbyn är ett stort folknöje och en viktig del av turismen i Norden.

– Alla gillar gamla bilar och dessutom skapar det gemenskap. Den sociala biten är viktig och hobbyn har räddat många från utslagning. Dessutom utgör gamla fordon ett viktigt kulturarv och speglar teknikhistorien.

Inga ändringar tillåts

Kravet på kontrollbesiktning hindrar handeln med historiska fordon som är i olika stadier av renovering eller som stått uppställda under lång tid. Ägarens avsikt bör, liksom köparens, normalt avgöra fordonets status, anser MHRF.

– Att tillämpa kontrollbesiktning som avgörande faktor är direkt olämpligt. Syftet med den är ju att säkerställa att fordon i trafik är trafiksäkra och inte utgör en risk för miljö eller hälsa.

MHRF ger i remissvaret några exempel på konsekvenserna av kommissionens förslag, där följande fordon skulle anses uttjänta:

Alla fordon vars renoveringskostnader överstiger ”marknadsvärdet”. Hur marknadsvärdet ska fastställas framgår däremot inte. Ett tävlingsfordon som fått karossen utbytt, samlares fordon som är yngre än 30 år, gamla fordon som i dag fått vattenbaserad lack och standardbilar där motorn bytts till en modernare.

– Från ÅMK ser vi med oro på förslaget. Jag tyckte att det var så galet att det skulle falla på sin egen orimlighet, men uppenbarligen behöver vi ta tag i frågan och påverka beslutsfattarna så att det inte blir verklighet, säger Peter Danielsson.