Anders Eriksson (ÅF) frågade social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets (ÅMHM) nya avgifter.
– Är det rimligt att ÅMHM tar 350 euro i avgift för alkoholtillstånd för ett tillfälle och 555 euro om man också ska fastställa serveringsområde? Vad är syftet, är det att arrangören ska sälja mycket mer alkohol för att täcka avgiften eller att det ska vara så dyrt att ingen ansöker?
Annette Holmberg-Jansson menade att ÅMHM:s avgifter diskuteras mycket.
– Ur ett näringslivsperspektiv kan man tycka att det är dyra avgifter, det håller jag med om. Samtidigt har myndigheten redovisat för hur omfattande processen är.
Hon sade att avgifterna är självfinansierande, det vill säga att avgiften täcker kostnaderna för tillståndet.
– Jag har fått förklarat för mig att det inte bara handlar om att skriva ett beslut.
Annette Holmberg-Jansson hänvisade till regeringsprogrammet där man skrivit att avgifterna ska ses över.
– Jag var med när regeringsprogrammet skrevs och syftet var ett annat. Avgifterna börjar bli tuffa, sade Anders Eriksson.
Annette Holmberg-Jansson menade att avgiften inte skiljer sig mycket från tidigare.
– Att besluta att avgifterna inte ska ha kostnadstäckning och sänka dem dramatiskt är politik på hög nivå, sade hon.
Sunt förnuft
Stephan Toivonen (ÅLD) frågade lantrådet Veronica Thörnroos (C) hur hon ser på möjligheterna att göra Åland klimatneutralt.
– Tror lantrådet att Åland kan påverka klimatet?, sade han.
– Ja, det tror jag, eftersom det bor och verkar människor på Åland och vi har ett utvecklat näringsliv, sade Veronica Thörnroos.
Stephan Toivonen menade att om Åland skulle bli klimatneutralt skulle man sänka temperaturen med endast 0,00006 grader i slutet av detta sekel, men Veronica Thörnroos ville inte kommentera siffrorna.
– I stället använder jag sunt förnuft. Tittar man på hur det ser ut i omvärlden med översvämningar och överhettning, folk som tvingas lämna sina hem, floder som torkar ut, snöoväder där det inte varit snö förut. Nog är det väl nånting någonstans som skapat detta klimat. Där har vi alla skyldighet att bidra så gott vi kan. Det kan hända att Ålands andel är litet, men det betyder inte att vi kan sitta här och knäppa händerna och vänta på att någon annan gör nåt.
Svenska språket
Camilla Gunell (S) frågade lantrådet Veronica Thörnroos om hur läget är för det svenska språket i landet, med tanke på att det för ålänningar är svårt att få vård på svenska i Finland.
Veronica Thörnroos hänvisade till invigningen av riksdagens arbete där stora delar av gudstjänsten hölls på svenska och även regeringsbildaren Petteri Orpos (Saml) välvilliga inställning till det svenska språket.
– När jag träffade honom i Helsingfors sade han att han tränat på sin svenska och att det är viktigt att statsministern talar svenska. Jag tycker det är en väldigt tydlig signal till Finlands folk, något vi inte sett på sista tiden, sade hon.
Men Veronica Thörnroos menade att bristen på vård på svenska i Finland är ett problem och att Språkrådet kommit fram till att man inte kan garantera vård på svenska.
– Och det gäller inte bara ålänningar, utan alla svenskspråkiga i Finland.
Hon menade att ÅHS får ta ställning till om man ska köpa mer tjänster från Sverige.
– Men det är förknippat med en högre prislapp.
Camilla Gunell frågade också hur lantrådet ser på svenskans framtid i Finland när Sannfinländarna troligen ingår i den kommande regeringen. Veronica Thörnroos hänvisade till Sannfinländarnas ordförande Riikka Purras goda kunskaper i svenska.
– Jag tror att vi ska se tiden an och hålla fanan högt för det svenska språket, sade hon.
