Finlands brittiska ambassadör Theresa Bubbear besökte den 18-19 augusti Åland som en del av drottning Elizabeths II:s firande av 70 år på tronen. Under jubileumsåret besöker Theresa Bubbear en finsk plats i månaden.

Ålandstidningen träffar henne i Gustaf Eriksons villa. Theresa Bubbear, hennes man och fyra medarbetare på brittiska ambassaden har just anlänt till Mariehamn med ms Viking Glory. Snart ska det hållas ett afternoon tea party i villan, bland de som har anmält sig finns medlemmar från lagtinget och ålänningar med brittisk bakgrund.

– Båtturen hit var fantastisk, vi njöt av de vackra omgivningarna. Det var något helt annat än att sitta på kontoret i Helsingfors, säger hon.

Theresa Bubbear tillträdde tjänsten för ett år sedan och kommer senast från jobbet som brittisk ambassadör i Estland, där hon var i fem år.

Men det är inte första gången Theresa Bubbear bor i Finland. Under perioden 1996 till 2000 var hon medarbetare på brittiska ambassaden i Helsingfors. Hon minns det som fina år och har haft en längtan efter att återvända.

– Jag hade aldrig vågat tro då att jag en dag skulle vara senior nog att själv vara ambassadör. En kollega berättade att jag sade på min avskedsfest på ambassaden: ”En dag ska jag komma tillbaka och bo i det här huset”. Jag minns det inte själv, men min kollega är hundra procent säker, säger hon.

Ville till Åland

Theresa Bubbear var kort på Åland i ett jobbsammanhang 1999, men det här är hennes första riktiga besök.

– Anledningen att jag reser runt är dels för att se hela Finland, men också för att hedra drottningens platinumfirande. Att Åland skulle vara ett av ställena var självklart redan från början. Det var länge sedan jag var här, och jag är personligen väldigt intresserad av Åland, säger hon.

Det två dagar långa besöket är späckat av programpunkter, och innehåller bland annat besök i lagtinget och möten med talmannen Bert Häggblom (Ob) och landshövdingen Peter Lindbäck. Det blir också guidade visningar vid Ålands sjöfartsmuseum och Bomarsunds besökscenter.

– Vi har haft väldigt mycket hjälp i förberedelserna av Victoria Lindblom på lagtingets kansli. Det är det mest välplanerade besöket vi haft, säger Theresa Bubbear.

Ser potential i vindkraften

Storbritanniens relation med Åland är intressant och viktig av flera anledningar, menar Theresa Bubbear.

– I samband med Brexit blev det intressant med områden som har individuella, annorlunda relationer med EU jämfört med det standardmässiga. Då tittade man till exempel på Åland och Grönland.

Något annat som anses spännande med Åland är potentialen för vindkraft.

– Det finns en stor expertis kring vindkraft i England – och ni har mycket vind. Jag hoppas att det kan ske samarbeten i framtiden.

Theresa Bubbear lyfter också de historiska kopplingarna mellan Åland och Storbritannien.

– Det första Victoriakorset delades ut i samband med slaget vid Bomarsund. Alla som är intresserade av militärhistoria känner till det, säger hon.

Vill se Finland i Nato

Theresa Bubbear talar klingande brittisk dialekt, men hon behärskar också finska. Första gången hon studerade finska var för 25 år sedan, och förra året fräschade hon upp kunskaperna under en kurs.

– Vid examineringen i juli fick jag välja ett ämne att presentera på finska, mitt val föll på ”kommer Finland att gå med i Nato?”. Jag hade en tio minuter lång presentation och min slutsats var: absolut inte. Mina argument var att det inte fanns några skäl för Finland att gå med, de har redan de flesta fördelarna och det finns ingen anledning att reta Ryssland. Hade någon sagt till mig för ett år sedan att Finland nu skulle ha lämnat i en ansökan hade jag aldrig trott att det var sant. Det är en påminnelse om hur snabbt världen kan förändras på bara ett år, säger hon.

Theresa Bubbear är engagerad i Natodebatten och hoppas på att Finlands snart ska vara en av medlemsländerna. Inte minst är hon intresserad av Ålands demilitariserade och neutraliserade status.

– Rysslands invasion av Ukraina har enat de europeiska länderna, även fast det är av en väldigt tråkig anledning. En av de första frågorna vi lyfte i diskussionerna om Nato var vad som händer med Åland och dess status, säger hon.

Är du överraskad över hur snabbt det har gått?

– Ja och nej. När Ryssland en gång hade invaderat Ukraina insåg jag att det var oundvikligt. Men det förvånar mig att den allmänna opinionen ändrade uppfattning så snabbt, det var den som drev Finland till beslutet. Det gjordes inte främst av politiker, utan befolkningen ansåg att det var nödvändigt. Men det är inte klart ännu. Mina känslor är blandade, det är tråkigt att det behöver göras. Samtidigt skulle jag bli glad över att ha med Finland i Nato. Det öppnar fler möjligheter att jobba ännu närmare varandra, Åland är en del av det.