Rapporten, som tar upp ekonomiska och sociala konsekvenser till följd av pandemin, har utarbetats av de ministerier som haft en central roll i hanteringen av coronakrisen.
Inledningsvis konstateras att Finland hanterat krisen väl med färre smittade och döda än flera andra europeiska länder.
Finland bedöms återhämta sig från de ekonomiska konsekvenserna rätt väl. Men den serviceskuld som uppkommit inom social- och hälsovården, särskilt inom mentalvården, kommer att ta flera år att avveckla. De som mår dåligt har blivit fler, köerna till mentalvården har ökat och personalen är överbelastad, enligt rapporten.
Bekämpa ojämlikhet
Arbetsgruppen bakom rapporten föreslår en nationell dialog för att samla in erfarenheter och upplevelser för att skapa en gemensam syn på epidemin och dess konsekvenser för invånarna och samhället. För att skydda allmänheten mot desinformation föreslås en kanal för myndighetsinformation och en mobilapp för kriskommunikation.
Arbetsgruppen vill också se en omfattande utvärdering av distansarbete.
För att bekämpa ojämlikhet föreslås att man tillsätter en utredare eller arbetsgrupp. Även metoder för att främja psykisk hälsa rekommenderas. Bland annat föreslås ett forskningsarbete om effekterna av åren 2020–2022 för unga vuxna födda i början av 2000-talet.
Kommer att finnas kvar
I rapporten spås epidemivågor 2022-2023. Viruset väntas finnas kvar även på lång sikt och orsaka en lindrigare sjukdomsvariant. Denna kan kräva ytterligare beredskap vintertid. Och sannolikt kan riskgrupperna behöva vaccin.
Det finns med andra ord inga tecken på att epidemin skulle avta i Finland. Enligt söndagens siffror vårdas 425 coronapatienter på sjukhus, varav 44 på intensiven.
I Finland har 3.252 personer dött till följd av covid-19, på Åland tio. Medelåldern hos alla som dött är 83 år.
