Medellivslängden på Åland är högst i Finland, och sjukligheten är lägre än i resten av landet. Men det finns oroväckande hälsotrender, om de inte bryts kommer det att avspeglas i högre sjuklighet och dödlighet i framtiden. Ålänningarnas levnadsvanor måste förbättras snabbt, det är budskapet i landskapsregeringens (LR) nylanserade folkhälsostrategi.

– Fakta och statistik visar att nu är rätt tid att ta tag i problemen vi ser. Oroande rapporter visar att våra barn och unga mår dåligt psykiskt. Vi äter mer ohälsosamt och rör oss för lite. Vi behöver göra det vi kan för att ålänningar ska hålla sig friska och välmående hela livet, säger social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ), ordförande för den parlamentariska grupp som jobbat med folkhälsostrategin sedan hösten 2022.

Den nya folkhälsostrategin för 2023-2030 ska fungera som ett ramverk för att identifiera och prioritera insatser​. Den skiljer sig från det tidigare hälsopolitiska programmet genom att ha tydligare mål och en plan för uppföljning.

Utifrån en stor mängd data har LR analyserat ålänningarnas mående i dag. Inte minst har man använt sig av undersökningen Hälsosamma Finland, som Åland deltog i hösten 2022.

– Datan blev tillgänglig i juni 2023 och har inte visats tidigare. Det är en mycket värdefull undersökning, säger landskapsläkaren Knut Lönnroth.

Analysen visar att det krävs åtgärder med fokus på de levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan på befolkningsnivå

Lungcancerökning

I en presentation av folkhälsostrategin lyfter Knut Lönnroth att det är särskilt viktigt att arbeta med att motverka sjukdomar nära kopplade till levnadsvanor.

Lungcancer är den cancersjukdom som skördar flest liv på Åland, ungefär 15 varje år. Överlevnaden hos lungcancerpatienter är mycket låg, bland annat eftersom den är svår att upptäcka. Symptomen på lungcancer kan ofta vara diffusa och variera över tid. Bara var femte person lever fem år efter att diagnos ställts.

– Nu ser man att lungcancer ökar bland kvinnor, något som är både överraskande och anmärkningsvärt, säger Knut Lönnroth.

De senaste mätningarna visar samtidigt att den nedåtgående rökningstrenden har avstannat eller till och med vänt uppåt bland unga och kvinnor.

– Om rökning ökar ska vi vara riktigt oroliga, säger Knut Lönnroth.

Dricker för mycket

Den totala alkoholanvändningen och alkoholdödligheten har inte minskat på Åland det senaste decenniet. I Hälsosamma Finland-undersökningen framgår det att en fjärdedel av 20-64-åringarna och en tredjedel av 65-plussarna dricker för mycket alkohol.

– Många är inte medvetna om att gränsen för den mängd alkohol man kan dricka förändras drastiskt i takt med åldern. Det finns myter om att några glas vin är bra för hjärtat och blodflödet, men sådana rekommendationer finns inte längre, säger Annette Holmberg-Jansson.

– Folk behöver vara medvetna om att det inte finns någon säker nivå när det gäller alkoholkonsumtion. Det är en komplex fråga och en utmaning att kommunicera, säger Knut Lönnroth.

Stillasittande

Sjukdomar som hänger samman med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet, som typ-2 diabetes och obesitas (fetma), ökar. En av fem åländska vuxna har obesitas. Tio procent av åländska pojkar och fem procent av flickorna i åldern 13-16 år har sjukdomen, vilket är något högre än i hela Finland.

Den senaste Hälsa i skolan-undersökningen visar att hälften av barnen i årskurs fyra och fem rör på sig (inkluderar gå, cykla, leka med rörelse) mindre än en timme om dagen. I tonåren sjunker den fysiska aktiviteten ännu mer, bara cirka 15 procent av gymnasieeleverna rör på sig en timme eller mer per dag.

– Rörelse, motion och kost påverkar både vårt fysiska och psykiska mående. Den upplevda psykiska hälsan försämras bland barn och unga, vi ser även att psykiska sjukdomar orsakar flest sjukskrivningar. Majoriteten av ålänningarna – både barn, vuxna och äldre – rör sig alldeles för lite, säger utbildningsminister Annika Hambrudd (C), vice ordförande i gruppen.

Så ska ålänningarna må bättre

Nu vill LR vända trenderna, och satsa på det som skapar hälsa och förebygger sjukdom. Målgruppen för strategin är alla medborgare, inte i första hand de som redan drabbats av ohälsa eller de som har störst risk för ohälsa.

I Folkhälsostrategin pekas några områden ut som prioriterade: Främjande av fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, främjande av psykisk hälsa​ samt utvidgade insatser mot rökning och riskdrickande. Det poängteras att hela samhället bär ett ansvar, inte bara sjuk- och socialvården.

– Men det är tydligt att vi behöver ta ett starkare grepp om levnadsvanor och föra det på tal med patienterna, säger Jun Nagamori, chefsöverläkare vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

Ett viktigt fokus för folkhälsostrategin är att förbättra tillgängligheten till det som främjar hälsa och därmed möjliggöra hälsosamma val under frivillighet. Men man föreslår också verktyg som ekonomisk styrning och begränsande lagstiftning.

– I slutändan tror jag att det är begränsad tillgång till alkohol och tobak som har folkhälsopåverkan, säger Knut Lönnroth.

En nyhet är att LR har beslutat om ett åtgärdspaket för 2023-2025 för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Det innehåller bland annat en satsning på lagstadgad tillgänglighet till motion och idrott i anslutning till skolan, och att skapa en resurs på landskapsnivå för koordinering av kost- och nutritionsrelaterade frågor.

– Det vi vill är att väcka en diskussion bland människor: vad gör jag för att må bra? säger Annette Holmberg-Jansson.