Att nioåriga Lillan Sandvik sitter i soffan, är pigg och pratar och skrattar kan ses som något av ett mirakel. För bara någon vecka sedan var hon så sjuk att hon mer eller mindre låg och kämpade för sitt liv på barnintensiven vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS). Hon hade hela nio slangar kopplade till sin kropp. Det hon hade drabbats av var en invasiv streptokock A-infektion. Streptokock A-infektioner är vanliga och brukar i allmänhet inte vara särskilt dramatiska.
– Vi vill därför gå ut och varna föräldrar att vanliga förkylningar snabbt kan ändra och bli till något betydligt farligare. Följ verkligen med hur förkylningen utvecklas och barnets mående, säger pappa Kenneth ”Kenta” Sandvik.
Allt började för cirka tre veckor sedan. På kvällen var Lillan lite blank i ögonen och hade en temperatur på 37,6. Följande morgon var hon ganska pigg och åkte lite pulka och på kvällen hade hon igen lite feber, men inget som lite Panadol inte kunde lindra. Följande dag, en söndag, var hon lite sämre och hade ont i halsen. Mamma Marcela Sandvik, som är sjuksköterska, kollade halsen och såg att den var lite röd.
– Men sedan på måndag morgon kastade Lillan upp och hade hög feber på 39,5. Jag tänkte att nu har hon både förkylning och magsjuka. Hon spydde flera gånger men var ganska pigg på eftermiddagen och prövade äta lite. Men allt kom upp igen. Hon blev allt sämre och fick också diarré. Den natten kollade jag henne hela tiden. Jag har ett stetoskop hemma och lyssnade på hennes lungor men kunde inget höra, då förstod jag att hon hade lunginflammation, säger Marcela Sandvik.
Barn i Sverige dog
Följande morgon blev det läkarbesök. Där konstaterades att hon hade lunginflammation, hög puls, en syresättning på 88 och ett infektionsvärde (CRP) på 350.
Hon lades in på barnavdelningen med antibiotikadropp. Följande morgon togs nya blodprover som visade att Lillan hade en streptokock A-infektion. Då hade dessutom CRP-värdet stigit till 470.
– Det är värsta sortens bakterie. Den kan via blodet ledas till alla organ och drabba dem allvarligt. Den kan också ge blodförgiftning, säger Marcela Sandvik.
Till saken hör också att Lillan tappade en tand i samband med att hon var hemma och sjuk. I efterhand tror man att det kan ha samband med det invasiva förloppet av sjukdomen. Man tror att hon då fick in streptokocker A i blodströmmen, vilket blev en väldigt farlig situation som eskalerade snabbt.
– Nyligen dog ett tvåårigt barn i Sverige av samma bakterie. Det barnet hade exakt samma krämpor som Lillan. Det hade gått väldigt fort, säger Kenta Sandvik med en rysning.
Nu hade Lillan både svullna händer och fötter och hon kissade inte. Det blev klart att hon måste till Åbo där man har en intensivavdelning för barn, barnkardiolog och anestesiläkare för barn.
– Det blev helikopterfärd till Åbo. Lillan och jag fick åka helikopter som kom från Karolinska och som tog oss till Åbo. Det snöade och vädret var inte det bästa för en helikopterfärd, säger Marcela Sandvik.
I Åbo väntade fyra läkare på Lillan. Själv kommer Lillan inte ihåg så mycket från den här tiden.
– Jag sov väldigt mycket, jag minns inte mycket. Jag kommer ihåg att jag sade att jag inte orkar prata, säger Lillan Sandvik.
Lungdränering
På barnintensiven punkterade och dränerade man Lillans lungor då de var fyllda med vätska. Det behövde man göra två gånger. Som mest hade Lillan nio olika slangar kopplade till sin kropp.
– Det går inte att beskriva hur hemskt det är att se sitt eget barn så sjukt. Oron är obeskrivlig och då jag är sjuksköterska visste jag ju hur illa det kan gå. Jag tänkte hela tiden att tänk om det sätter sig på njurarna eller på hjärtat, säger Marcela Sandvik.
Efter 4,5 dygn på barnintensiven kunde hon flytta till barnavdelningen och det var i samband med det som också vändningen kom och Lillan började känna sig lite bättre.
Lillan säger att hon bara har vaga minnesbilder. Men hon minns då man skulle ta loss katetern från lungan, där dränaget hade suttit.
– Det gjorde jätteont, det var det värsta av allt. Jag har fortfarande ont där. Men jag drog själv bort näs-magsonden, säger Lillan stolt.
Totalt blev det det 16 nätter på sjukhus, varav tolv i Åbo.
– Vi blev så lyckliga då de sade i Åbo att nu var det dags att åka hem till sjukhuset på Åland. Även om vården i Åbo var fantastisk, är vården hemma på Åland någonting helt speciellt, vi har det så otroligt bra här, säger Kenta och Marcela Sandvik.
”Sök vård i tid”
I fredags blev Lillan utskriven från sjukhuset och i måndags gick hon till skolan.
– Allt har gått bra, det var kul att komma tillbaka till skolan, säger Lillan.
– Det är helt otroligt vad snabbt ett barn återhämtar sig. När vi kom hem till huset i fredags orkade Lillan inte riktigt upp för trapporna. Något sådant märks inte alls nu, säger Kenta Sandvik.
Nu ska familjen småningom i lugn och ro fira jul hemma.
– Lillan har varit så duktig. Inte en gång har hon gnällt på något. Men Marcela och jag är helt slut efter den här pärsen. Vi vill verkligen göra folk uppmärksamma på den här infektionen. Man ska aldrig vänta eller tveka att ta kontakt med vården om man känner sig orolig. Att få vård i tid är helt avgörande.
