Ålandstidningen skrev i gårdagens tidning om den kritik som vissa kommuner riktar mot Kommunernas socialtjänsts (KST) budgetförslag för 2024. Kostnadsökningen i förslaget är nämligen drygt 3,3 miljoner euro. Det leder enligt vissa kommuner till att de kan behöva skära i sin egen verksamhet, vilken till stor del är lagstadgad.
Enligt Runar Karlsson är den huvudsakliga orsaken till kostnadsökningen att funktionshindrade behöver boende och sysselsättning.
– Vi har 13 nya platser på Mariegatan. Vi skulle behöva ett minst lika stort boende till. Det står cirka 20 klienter i kö.
För en del av dem är läget akut och fler kan tillkomma, säger han.
– Det finns ganska många funktionshindrade som bor hemma hos föräldrar som börjar bli äldre.
Fler klienter i boenden betyder att KST måste ha fler anställda som ser efter och sysselsätter dem, så att de kan leva värdiga liv, säger Runar Karlsson.
– Kommuner som säger att det inte får kosta säger i praktiken att vi inte ska ge tillräcklig service till funktionshindrade.
”Har fullt upp”
KST planerar att centralisera verksamheter till Mariehamn och att sälja en del fastigheter på landsbygden, säger han.
– Men de totala kostnaderna ökar på grund av att klientantalet ökar. Det finns ett ökat tryck och ett ökat behov.
KST har även ansvar för bland annat barnskydd, utkomststöd, åtgärder mot våld i nära relationer och missbrukarvård. Vissa av KST:s områden har haft relativt oförändrade kostnader, enligt Runar Karlsson.
– Jag vill påstå att man lyckats ganska väl ekonomiskt sett. Men om klientantalet ökar mycket blir det högre kostnader.
Ett sådant område är rätten till färdtjänst.
– Ansökningarna om färdtjänst ökade dramatiskt efter pandemin. Väntetiden är tre månader, på grund av brist på socialarbetare och brist på pengar till socialarbetare.
– Kommunerna vill ha effektivare service och organisation. Men KST:s personal har fullt upp. Man borde egentligen vara fler och inte färre. Här måste politikerna prioritera. Det handlar om servicen och om hur vi vill att de allra sköraste ska leva och verka. Sist och slutligen är det kommunpolitikerna om fattar besluten på en stämma.
Får konsekvenser
Enligt Runar Karlsson har kommunerna välkomnats till KST för att bli informerade.
– Som kommunpolitiker behöver man ta reda på fakta, men det är inte någon som väljer att göra det.
Måste ni skära i budgeten nu?
– Det återstår att se om stämman beslutar om neddragningar. Om man drar ner en miljon euro får det konsekvenser. Sysselsättningen för funktionshindrade går till exempel att minska utan att bryta mot lagen. Men då blir de sittande i sina lägenheter.
Klienter kan också föra frågor om servicenivåerna till domstol, för att få reda på vad de har rätt till och inte, säger Runar Karlsson.
– Lagstiftningen är inte svartvit, det finns gråzoner.
Finns det inget man kan spara på utan att det går ut över klienter?
– Nej, jag kan inte se det. Man vill att verksamheten ska effektiviseras. Och vad är det, då? Vad menar man?
– Styrelsen har 17–20 möten per år och vi diskuterar vad som kan göras effektivare. Hittar vi något sådant gör vi det förstås. Men allting måste finnas. De som räknar löner måste finnas och de som bereder ärenden. Vi har jättemånga ärenden. Ingen sitter och rullar tummarna.
Kan försöka göra bättre
När kommunernas utlåtanden över budgetförslaget kommer in ska KST titta på dem, säger Runar Karlsson.
– Om de säger att vi ska minska kostnaderna hoppas jag att de berättar vad som ska prioriteras bort. Om de ställer orimliga krav måste styrelsen fundera på sin roll.
En ny styrelse ska ändå väljas till nästa år, säger han.
– Då får de som ställer krav besätta platserna och försöka göra det bättre.
Vill du själv fortsätta i styrelsen?
– Om ägarna väljer att fråga mig ska de få ett svar. Men jag vet inte vilket det svaret blir ännu.
Runar Karlsson säger också att landskapsandelarna till KST för de här verksamheterna är tolv procent.
– Det är en jättelåg summa. Där kan landskapet fundera på om man vill prioritera upp de sköraste i samhället och prioritera ner annat. Att idka politik är att prioritera.
