I gårdagens Ålandstidningen berättade Pia Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Lumparland, att kommunen inte kommer att kunna betala de avgifter som man i dag är ålagda för KST-tjänster. Eriksson berättade att kommunen fått uppgifter om att kostnaderna för socialservicen i kommunen skulle öka med cirka 100.000 euro, men att det nu i stället handlar om runt 230.000 euro.
Lumparland ställde då två krav. Antingen så gör KST om sin finansieringsmodell, där alla i dag betalar solidariskt per invånare och skattekraft, eller så måste landskapsregeringen (LR) skjuta till mer pengar i landskapsandelssystemet.
Runar Karlsson, ordförande i KST:s styrelse, har inte läst brevet men är väl insatt i vad det innehåller. Han säger att det är svårt att se att finansieringsmodellen ändras.
– Respektive kommunfullmäktige har förhandlat fram modellen och skrivit under grundavtalet. Att ändra det tror jag inte på. Då måste ju någon annan betala mer. Hela kungstanken med den solidariska finansieringen är att man ska betala efter invånarantal och i viss mån skattekraft.
Känt länge
Runar Karlsson menar att problemet med att vissa kommuner skulle drabbas av högra kostnader än tidigare varit känt länge. Men i och med att kommunerna har det kärvt ekonomiskt tycker han att landskapet borde gå in under en övergångsperiod och höja landskapsandelarna, speciellt för de kommuner med högst skatteöre.
– Att Lumparland och Sottunga skulle få problem har man vetat i fyra-fem år, och det måste även LR och lagtinget vetat. Det kan inte vara en överraskning för någon. Jag förstår inte att man inte reagerat från lagtinget och justerat andelarna, säger han.
KST-ordföranden är rejält irriterad över att hans eget parti Centern, och regeringskollegan Obundna, inte uppfyller vallöftet att höja landskapsandelarna.
– Man vann ju valet på det, men nu har det gått två och ett halv år och man har inte gjort något, absolut ingenting. Jag är jättekritisk till att nuvarande regering inte gör vad man lovade i valet, säger Runar Karlsson.
”Skyllt på corona”
Han säger att han själv försökt lyfta frågan med partikamraterna.
– Jag har själv varit i kontakt med de mina i LR och lagtingsgruppen, men det har mötts av undvikande svar. Hittills har man skyllt allt på corona. Men Centern har nio ledamöter i lagtinget och fyra ministrar – alla kan ju inte jobba med corona.
Till Ålandstidningen säger finansminister Roger Höglund (C) att KST är en kommunal fråga. Hur ser du på det?
– Det har jag hört nu och tidigare. Men då förstår man inte samhällsbygget. Lagtinget beslutar om kommunernas skyldigheter, att man måste ha barnomsorg, skola, äldrevård och så vidare. Då måste samma lagting besluta om att ge kommunerna verktyg och finansiera dem. Annars faller det platt, det förstår var och en.
Samtidigt går också landskapet back. Hur ska de hitta pengar till kommunerna?
– I dag får kommunerna lika mycket som 2014, 36 miljoner, medan landskapet har ökat sina skatteintäkter med tiotals miljoner. Det har funnits pengar att lägga på annat, och senaste året ökade driftskostnaderna för landskapet. Det handlar om prioriteringar.
Har två miljoner
Runar Karlsson säger att KST-styrelsen nu måste sätta sig ned och diskutera situationen och Lumparlands brev.
Vad händer om Lumparland ställer in betalningarna?
– På kort sikt klarar vi det, vi har två miljoner i grundkapital som kommunerna betalat in. Men inte på lång sikt. Det kan inte heller vara så att en kommun inte betalar – då faller hela systemet.
Karlsson säger att KST måste trycka på regeringen för att få till en ändring i andelssystemet.
– Vad händer om en annan kommun säger samma sak, att nu måste vi stänga en skola för att ha råd med KST? Man måste ta sitt ansvar på landskapsnivå. Det här är en jättestark signal från Lumparland. Vi har lidit från första dagen i KST när vi känt att de har trångt om pengar, säger Runar Karlsson.
Fick mer pengar
Finansminister Roger Höglund (C) vill inte vidare kommentera Lumparlands situation, men säger att kommunerna fick mer pengar 2021.
– I fjol var det en höjning av landskapsandelarna med 1,2 miljoner plus att vi höjde samarbetsstödet och investeringsstödet och gjorde en omfördelning av samfundsskatten vilket medförde omkring tre miljoner euro. För 2022 kan jag bara hänvisa till skrivningarna i budgeten som stöddes av finans- och näringsutskottet, säger Höglund.
