Lumparn, den stora havsfjärden i sydöstra delen av fasta Åland, omges av Lemland i syd, Jomala i väst, Sund och Vårdö i norr och Lumparland i öst.

– Det är slående hur tidigare generationer betraktade Lumparn som kontaktknytande snarare än avskiljande som i dag. Förr tog man båten över i stället för att som nu köra runt, säger Kjell Ekström som är initiativtagare till och huvudredaktör för publikationen ”Lumparn runt”.

Förr körde man över isen för att göra inköp eller leverera post.

– I Lumparsund var det många unga ålänningar som träffades, skjuter Freya Darby in.

Det är en trakt full av kulturhistoria, men det har saknats en samlad tillgänglig dokumentation, tycker Kjell Ekström som fick idén om en skrift om Lumparn för flera år sedan .

– Jag bjöd in en rad andra intressenter att bidra med texter, och nu har vi sammanställt det.

Skriften är att samarbete mellan Önningebymuseet, Skeppargården Pellas, museigården Nybonds och föreningen Rädda Lumparn.

Lumparns port

Broschyren inleds med en skildring av Lemströms kanal, kallad porten till Lumparn. Man stannar till i Norrby för att berätta om Joel Pettersson och hans måleri. Följt av föreningen Rädda Lumparns redogörelser för arbetet med att rädda det alltmer övergödda och igenvuxna innanhavet. Ett exempel som lyfts fram är det pågående projektet med att binda fosfor genom att strö ut gips.

Kiki Alberius-Forsman presenterar skeppargården Pellas, liksom personligheten Nils Olof Bergquist, känd som Lumparpumparn. På 1950-talet presenterade han sin idé att torrlägga Lumparn för att vinna åkermark men också ge plats för en stad och ett flygfält.

Museigården Nybonds i Krogstad lyfts fram.

– Vi har bland annat med det dokument från 1700-talet som vi hittade i huset som berättar om inlösandet av tillandningen dit Nybonds mangårdsbyggnad flyttades, säger Annsofi Joelsson.

Författaren Leo Löthman bidrar med en skildring av Nybonds Wilhelms levnad, den siste att bebo Nybonds.

Putte Karlssons sågkvarn och traktorsamling i Lumparby skildras av Kjell Ekström, som är den skribent som bidrar med flest texter i broschyren, och även har gjort layouten.

I Önningeby presenteras museet, den tidigare fiskehamnen Norrvik och emigrant- och torparmuseet Sjöbloms.

Ryss-Petters hus

– Vi har tagit med en text från 1899 av Hanna Rönnblom, en novell om Ryss-Petters brunn, som återges i faksimil. Där kan vi dessutom visa det första fotot på Ryss-Petters gård i Överby, säger Kjell Ekström.

Ett par gamla vykort bildar grunden till en berättelse om några österbottniska fiskare i Högbolstad. Tranvikskonstnären Kerttu Ekendahl presenteras.

I en artikel om två tavlor berättar Kjell Ekström om Kastelholm och Bomarsund.

– Eftersom kulturdelegationen inte ville stödja vårt projekt hade jag först tänkt låta bli att ta med landskapsägda sevärdheter. Men nu fick ändå ett par komma med på det här sättet eftersom tavlorna är unika, säger Kjell Ekström.

Tsar Alexander III:s Ålandsbesök 1894 skildras via berättelsen om de skisser och tavlor som Önningebykolonisterna Edvard Westman och Victor Westerholm inspirerades till. Victor Westerholm målade även tavlan ”Soluppgång i den åländska skärgården”, som skänktes till kejsarinnan Maria Feodorovna med anledningen av tsar Alexanders död 1894.

– Skärgårdskommunerna samlade in pengar till blommor, men fick så mycket över att man beslutade beställa en målning att skicka med också, säger Kjell Ekström.

Skriften avslutas med en rad gamla vykort med motiv från Lumparn runt.

– Nu funderar vi på nya samarbetsprojekt. Det är rätt ensamt att driva en museigård så det är roligt att samarbeta och utbyta erfarenheter, säger Annsofi Joelsson.