Rysslands invasion av Ukraina har kastat om spelplanen radikalt sedan den 24 februari i fjol. Kriget har satt spår i den globala handeln och i dag förhåller sig stater till ett helt annat säkerhetspolitiskt läge än vad de gjorde för ett och ett halvt år sedan. Länder i hela Europa har börjat rusta upp sina försvar i snabb takt, men vad kostar det egentligen att föra krig, och när blir ekonomin en orsak till att föra krig? Det var två frågor som diskuterades när årets tema för Kastelholmssamtalen diskuterades av en slottspanel i Kastelholms slott.
Neta C. Crawford, professor i internationella relationer vid Oxfords universitet, inledde diskussionen med att citera USA:s tidigare president Dwight D. Eisenhower som 1963, fritt översatt från engelska, sade så här:
”Det att det inte finns något sätt för ett land att tillfredsställa begäret efter absolut säkerhet – men det kan enkelt gå i konkurs, både moraliskt och ekonomiskt, genom att försöka uppnå det illusoriska målet enbart genom vapen.”
– Jag tror att Eisenhower då refererade till en gammal fråga: Hur får vi fred? Man kan säga ”om du vill ha fred, förbered dig för krig”, eller så säger man ”om du vill ha fred, förbered dig för fred”, säger Neta C. Crawford.
Krigsssytem och fredssystem
Militärutgifterna i världen nådde under 2021 rekordhöga nivåer. Totalt uppgick utgifterna till 2,1 biljoner dollar globalt, och utvecklingen fortsatte under 2022 till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Neta C. Crawford menar att vi i dag lever i en värld med ett system som upprätthåller krigföring som en lösning på konflikter mellan nationer eller grupper. Nyckelfrågan är enligt henne hur vi gör övergången från ett krigssystem till ett fredssystem.
– Komponenterna i krigssystemet är uppfattningen att vi som människor är aggressive och inte kan lita på varandra – och institutionerna som stöttar det. Det ses av många som något bra och systemet stöttas, men i kontrast till det finns det ett fredligt system som är möjligt. Men hänger det på en annan syn på människans natur eller på en annorlunda människonatur? Måste vi ändra oss som människor?
En mer osäker värld
Nan Tian säger att det i dag pågår konflikter i 56 länder i världen.
– Militärutgifterna är på all time high. Utgifterna har ökat varje år sedan 2015. Det handlar nog om att många länder har en uppfattning om att säkerhetsläget kräver militär upprustning. De skenande utgifterna tyder på en mer osäker värld.
Han menar att alla länder behöver tänka på sitt försvar.
– Men hur mycket pengar är för mycket? Det är svårt att hitta en optimal punkt och du kan höja säkerheten genom att satsa på militären, men säkerhet generellt handlar inte bara om militär säkerhet.
Både han och Neta C. Crawford konstaterar att militärindustrin är väldigt kostnadsdrivande och att pengarna skulle få mer värde om de investerades på andra saker.
– Säkerhet handlar om mer än militär säkerhet. Det handlar om hälsa, jobb och tillgången på mat. Vi borde prata om social säkerhet i stället, säger Nan Tian.
Pengar till försvarsindustrin
Ålandsbankens vd Peter Wiklöf reflekterar under diskussionen kring dilemmat med att investera i vapenindustrin, något banken i praktiken inte gjorde för några år sedan.
– Men i februari i fjol förändrades allt. Vi ska komma ihåg att vi alltid har rätt att försvara oss själva och sedan dess har frågan varit betydligt mindre självklar för mig.
Han pratar också om att betydelsen av relationer och förtroende som en lösning på en värld som blir alltmer splittrad.
– Jag vet inte så mycket om diplomati, men jag vet hur man driver en bank som bygger relationer. Det börjar med samtal, och genom att man sätter upp en gemensam ambition och håller vad man har lovat. Och så gör man det över tid. Om vi ska lita på varandra måste vi komma tillbaka till det.
Nan Tian är inne på samma spår.
– Supermakterna dialog är i dag svalare än vad den varit på två, tre decennier och vi behöver arbete mot mer dialog, samarbete och multilateralism.
Icke-militära lösningar
Han lyfter också att världen i dag står för fler utmaningar än krig.
– Vi befinner oss i ett läge där alla stater tävlar om resurser, och under de senaste åren har vi sett att det också finns icke-militära hot som kräver icke-militära lösningar. Därför är det oerhört viktigt att alla regeringar tänker noggrant kring försvarsutgifterna, och att samhället håller dem ansvariga. För sist och slutligen är det medborgarna i den här och kommande generationer som drabbas.
Neta C. Crawford säger att vi måste lägga ner svärden och börja prata om vi ska klara av omställningen till ett mer fredligt system, och hon vill se en revidering av de militära doktriner som råder i dag.
– Militärdoktriner i dag bygger på en offensiv strategi och hela det säkerhetsdilemmat bidrar till en dynamik där länder befinner sig i en spiral av rädsla som gör att systemet upprätthålls. Men det finns en annan doktrin som bygger på defensiva försvarssystem.
Ett defensivt försvarssystem är ett system som bygger på att förstärka sitt eget försvar snarare än att offensivt attackera andra stater ens vid provokation.
– Det handlar om att avskräcka eller hindra fienden så till den grad att det blir oerhört svårt, i praktiken omöjligt, att ockupera. Defensiva strategier kan minska dynamiken. Tuffare vapenkontroll är ett steg mot ett mer fredligt system, och det vi behöver nu är bebissteg för bebisar. Då kan vi på sikt komma ur den värld vi befinner oss i och skapa en ny.
Kastelholmssamtalen arrangeras av Ålands fredsinstitut.