BILDEN PÅ SKATAN ÄR GANSKA LITEN OCH KAN SLOPAS:

”En skatas skratt ekar över Sund när kyrkoherden och den nya häradshövdingen jagar upp befolkningen i skräck för det okända”, skriver regissören Ida Kronholm i ett pressmeddelande. 

Foto/pressbild: Tiina Tahvanainen

Att sopranen Sofie Asplund sjunger huvudrollen som Lisbeta i Kulturföreningen Katrinas storsatsning, den nyskrivna operan Lisbeta, har varit känt ett tag. När namnlistan över de medverkande i ensemblen släpptes i går stod det klart att det är en rad välkända sångare, med erfarenhet från de stora operascenerna, som gör Sofie Asplund sällskap. 

Operan baserar sig på Carina Karlssons roman ”Märket”, och berör 1600-talets häxprocesser på Åland. Men Carina Karlsson, som tillsammans med regissören Ida Kronholm har skrivit librettot, säger att de redan inledningsvis bestämde sig för att slopa alla angivelser av datum och årtal. För även om flera hundra år förflutit lever hatretoriken mot kvinnor vidare, om än i nya former. 

– Vi vill frigöra berättelsen från tiden eftersom vi tycker att den är tidlös. 

Många lager

Historiens ram är förstås både dramatisk och färgad i mörka toner. Utgången, kvinnornas död, kan tyckas given på förhand. Men det finns flera dimensioner av berättelsen och även ljuspunkter i form av en kärlekshistoria, kvinnornas stöd till varandra och den inre glöd Lisbeta besitter. 

– Utan att avslöja för mycket kan jag säga att vi också visar på en väg framåt, säger Carina Karlsson. 

Sofie Asplund beskriver Lisbeta som en person som har allt – hon bor på en stor gård, har två barn och är någon bygdens folk lyssnar på. På en mycket kort tid förlorar hon allt det hon håller kärt. Sin värdighet bevarar hon dock in i det sista. 

– Hon har sin inre kärna kvar, och den kan ingen ta ifrån henne. 

Åländska sopraner

Sofie Asplund har de senaste åren medverkat bland annat i Ariadne på Naxos samt Figaros bröllop vid Göteborgsoperan, och i Don Giovanni på Kungliga operan i Stockholm.

– Det ska bli spännande, men också lite läskigt att sätta mig in i rollen som Lisbeta. Det är en otrolig historia, som ju dessutom också är sann, säger hon.

En rad kvinnor förutom Lisbeta anklagades för trolldom, och rollerna som två av dem, Karin och Ebba, görs av mezzosopranen Jenny Carlstedt och sopranen Therese Karlsson. 

Ebba, som till skillnad från Lisbeta är änka, anses vara en mycket hederlig kvinna.

– När hon får anklagelserna riktade mot sig tappar hon fotfästet helt, säger Carina Karlsson. 

Återställa ordningen

I dag är det lätt att säga att de som var drivande i häxprocesserna, som häradshövding Psilander och kyrkoherde Kjellinius, var onda människor. Men deras handlingar och övertygelse måste sättas in i en historisk kontext, säger Carina Karlsson. Nils Psilander är välutbildad, och när han kommer till Åland i mitten av 1600-talet sätter han genast i gång med sökandet efter trollfolk och bevis på djävulsförbindelser.  

– Viktigt när det gäller trolldomsprocesserna och deras utfall var att man vid den här tiden var övertygad om att lycka i form av välfärd – som mat, skörd och hälsa – fanns bara i en begränsad mängd, som bestämdes av Gud. Man var också övertygad om att de här kvinnorna på andras bekostnad roffade åt sig en större mängd än de hade rätt till. Psilander försökte återställa ordningen. 

Ideologin viktig

För Philip Björkqvist, som gör rollen som Nils Psilander, är det här en av utmaningarna. Han berättar att hans initiala reaktion när han läste librettot var att känna sympati med kvinnorna. Samtidigt ska han alltså gestalta ondskans ursprung i historien.

– Men det är jag lite van vid som basbaryton, vi blir ofta castade som ”bad guys”. 

För honom är det viktigt att kunna försvara sin rollkaraktär, och det gör han genom att fokusera på Psilanders drivkrafter. Philip Björkqvists ambition är alltså inte att gestalta en ond person, utan en som handlar utifrån en fast övertygelse om att det han gör kan rättfärdigas. 

– Han är den som ska frälsa Åland, och det är ett drag han delar med många andra ledare genom tiderna. 

Lokalt förankrad

I övriga roller finns tenoren Dan Karlström som Kjellinius, Lisbets make Per görs av barytonen Aarne Pelkonen, och Skatan av Veli Kujala. 

– Skatan gör sin röst hörd genom ett dragspel, säger scenografen Maria Antman. 

Regissören Ida Kronholm har inte möjlighet att medverka vid presskonferensen, men skriver i ett pressmeddelande att hon ser det som ett privilegium att göra opera med just den här ensemblen.

– Både sång och skådespeleri är i världsklass och jag längtar så efter att få sätta igång och repetera med allihopa. Att dessutom ha en operaroll spelad av kvarttonsackordeon vågar jag påstå är världsunikt.

Biljetterna har redan släppts, och de medverkande håller tummarna för att saker och ting ska flyta på trots de begränsningar som coronapandemin medför just nu. 

– Min uppfattning är att allt går enligt tidsplanen, säger Maria Antman. 

Urpremiär blir det på Alandica den 15 juli och ytterligare två  föreställningar ges den 16 och 17 juli.

Medverkande/Lisbeta

• Lisbeta: Sofie Asplund, sopran.

• Psilander: Philip Björkqvist, basbaryton.

• Kjellinius: Dan Karlström, tenor.

• Karin: Jenny Carlstedt, mezzosopran.

• Ebba: Therese Karlsson, sopran.

• Per: Aarne Pelkonen, baryton.

• Skatan: Veli Kujala, kvarttonsackordeon.

• Musik: Karólína Eiríksdóttir.

• Libretto: Carina Karlsson och Ida Kronholm.

• Dirigent: Anna-Maria Helsing.

• Regi: Ida Kronholm.

• Scenografi: Maria Antman.

• Ansvarig producent: Barbro Sundback.

• Körledare: Pipsa Juslin.