Vissa skulle kanske kalla det för nörderi. Att grotta ned sig i jazzens beståndsdelar och ta fasta på ett enskilt begrepp och sedan bena ut vad det begreppet egentligen innebär för olika jazzutövare. Visst är det smalt men det är något Fredrik Erlandsson lagt ned många timmar på. Slutresultatet är en 200 sidor lång bok som heter ”What Is the Basic Rule of Outside? The Construction of a Jazz Improvisation Concept in On-line Environments”.

– Visst är ämnet väldigt avgränsat. Bara musikvetenskap i sig är ett litet ämne och jazztemat är ännu mer ovanligt. Jag tror senast någon skrev en doktorsavhandling om jazz i Finland var 1998. Men jag är utbildad jazzmusiker och studerade musikvetenskap. Redan när jag pluggade i Åbo fanns en tanke om att jag ville forska vidare och att inte skriva om något allt för uppenbart, säger Fredrik Erlandsson.

Reglerad improvisation

Hans doktorsavhandling handlar om begreppet ”outside” inom jazzen. Det är frågan om jazzimprovisation det vill säga när man som oinvigd tänker att musikern får feeling och bara intuitivt spelar loss. Faktum är att det då finns regler att förhålla sig till.

– Man plockar inte bara toner ur tomma intet och väldigt lite handlar om intuition. Man följer en viss mall eller modell så att det ändå ska låta bra. ”Outside” är när man tänjer på reglerna och går emot dem, det är lite som en algoritm.

Han jämför det med ett program i konståkning där det verkar som att konståkaren ganska intuitivt gör hopp, åker runt och gör piruetter men i själva verket finns det en massa piruetter och hopp som konståkaren måste göra, det finns ett ramverk att hålla sig till.

Som metod har han främst googlat.

– Jag hade kunnat göra det mer traditionellt och till exempel intervjuat olika jazzmusiker om vad ”outside” betyder för dem. Men i stället har jag dammsugit nätet på allt jag kunnat hitta och läst jazzbloggar, läst diskussionsforum och sett olika tutorials om det här. Sedan har jag analyserat, kategoriserat och sammanställt det.

Hans slutsats är i korta drag att ”outside” måste vara avsiktligt och att man medvetet måste ha en intention med det. Tonerna måste också krocka harmoniskt sett, låta disonant och skära sig lite grann och när krocken inträffat måste den också upplösas och hitta tillbaka till harmonin.

Är det här relevant forskning?

– Jo, det är meningsfullt och relevant. Kanske inte så mycket i Finland, men det kunde bli en lärobok i hur man spelar ”outside”, det finns absolut en pedagogisk tillämpning på detta.

Nervöst

Fredrik Erlandsson säger att han börjar bli lite smått nervös inför disputationen.

– Jag har för ovanlighetens skull två opponenter, alltså två som ska fråga ut mig under disputationen. Ämnet är så pass ovanligt så de ville ta stöd av varandra.

För honom kom coronaviruset lite som en välsignelse när det gällde att färdigställa doktorsavhandlingen.

– Eftersom det här inte har varit något jag ägnat mig åt på heltid har det ju tagit några år, närmare bestämt ungefär åtta år. När då alla evenemang ställdes in och det blev mycket begränsat vad man kunde göra frigjorde det mycket tid och tankekapacitet. I våras har jag under flera helger bott på stugan i min ensamhet och där kunnat skriva så att jag till sist kunde lämna in avhandlingen.

Till disputationen på fredag väntar han ett 40-50-tal personer och sedan hålls det en mer privat fest på kvällen.

– Jag var på en kompis disputation för något år sedan och det var så väldigt roligt. Då var vi några från mitt studiegäng på plats och jag sa att jag får väl lov att bli nästa i tur att doktorera så vi får en orsak att sammanstråla igen. Det löftet har jag hållit!