Under 2020 publicerades det ungefär lika många ljudböcker som tryckta böcker riktade till barn, och preliminära siffror indikerar att antalet nya titlar år 2021 blir ungefär lika stort. Bland vuxenkonsumenterna dominerar dock ljudboken över den tryckta. Av alla böcker som såldes i Sverige 2020 var bara 43 procent fysiska böcker.

Tillspetsat kan man säga att ljudbokens historia i Sverige framför allt handlar om barnlitteraturen. Ljudinspelningar för barn kom först och har varit drivande i utvecklingen, skriver litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund i sin rapport ”Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn” (2022), beställd av Svenska förläggarföreningen. Nytänkandet inom branschen har drivit på barn- och ungdomsljudböckerna. Där vuxenlitteraturen i regel har bestått av en konventionell inläsning av tryckt text har barnlitteraturen ofta innehållit musik, ljudeffekter och dramatiseringar med flera röster. Många gånger har den också varit specialskriven för ljud.

Ljudböcker för barn är mer gränsöverskridande än ljudböcker för vuxna, med starka influenser från radio, poddar, film och tv-serier.

Mobiltelefonerna drivande

Rapporten fokuserar på utgivning riktad till barn upp till tolv år. Man utelämnar därmed ungdomslitteratur (12–17 år) och den överlappande utgivningen för unga vuxna (ca 15–20 år), i branschen ofta kallad young adult.

Huvudorsaken till ljudbokens snabba tillväxt är möjligheten att strömma den via sin telefon. I kombination med ett par hörlurar kan man lyssna var som helst och när som helst.

Forskarna har studerat vilka barnböcker som strömmas mest på de tre största kommersiella bokstreamningsplattformarna i Sverige: BookBeat, Nextory och Storytel.

Bland de populäraste titlarna fanns tre av Harry Potter-böckerna, titlar i Agnes och Elias Våhlunds serie ”Handbok för superhjältar”, ”Sommarskuggan och Halloween-buset” av Tina Mackic samt ”Detektivmysteriet” av Martin Widmark.

Generellt sett är andra titlar populära i ljudboksformat än i tryckt format. Dessutom finns stora skillnader mellan bokströmningstjänsterna. vilket tyder att plattformarnas utbud och rekommendationssystem har stor betydelse för vilka böcker barn lyssnar på. Välkända bokserier och författare med stor produktion premieras.

Ger ej ökad läsning

Vad betyder då det ökade ljudbokslyssnandet för barnens läsvanor och fortsatta intresse för litteratur? Även lyssnandet ”leder in i fiktionella universum vilka får barn att intressera sig för litteratur”, skriver rapportförfattarna. Barns konsumtion av fiktion sker i dag via så många olika kanaler att medierna glider ihop. Därmed har det sannolikt en positiv effekt.

För den som ännu inte lärt sig läsa eller som har svårt för det kan ljudet i kombination med att man följer med i text och bild ge positiva förstärkningar. Samtidigt är det mer oklart vad som sker i fallet med äldre barn som ska lästräna, framför allt när det gäller barn i ålderns 6 till 9 år som helt enkelt behöver läsa ofta och mycket för att bli bra på det.

Det finns inga starka indikationer på att barn går från att lyssna på ljudböcker till att läsa tryckta böcker, konstaterar författarna. Eftersom barn behöver lästräning är det viktigt att ljudböcker inte ersätter inköp av tryckta böcker i förskola och skola. Snarare bör formatet ses som ett komplement, menar författarna.

Högläsning

Det är välkänt att högläsning för barn har positiva effekter för deras språkutveckling, förmåga att uttrycka sig och resonera samt för att själv lära sig läsa. Till det kommer förstås alla de goda effekterna av att tillbringa en stund tillsammans.

På frågan om det finns tecken på att ljudböcker tar över föräldrarnas roll eller har andra effekter på högläsningen är svaret att det saknas nog med material för att kunna säga något om.

De studier som följt högläsning över längre tid tyder dock på att den sjunkande mängden högläsning inte har haft något med ljudböcker att göra utan mer beror på en allmän samhällsförändring, där familjer upplever att de är alltmer stressade och har allt mindre tid för att sitta ner och läsa. Konkurrensen är stor med en konstant tillgång till andra medier.

Barn i åldersspannet ca 8–12 år lyssnar på ljudböcker i högre utsträckning än vad vuxna gör i genomsnitt, medan tonåringar tenderar att lyssna mindre än vad vuxna gör. Det verkar alltså som att den så kallade ”bokslukaråldern”, ca 9–12 år, även gäller ljudböcker.

Men i konkurrens med filmer, tv-serier, spel, musik och sociala medier har ljudboken svårt att hävda sig. Ju större självbestämmande barnet har över sin mediekonsumtion, desto mindre väljer det att lyssna på ljudböcker eller läsa tryckta böcker.

Barn läser allt mindre

Flickor läser som bekant mer än pojkar och de lyssnar även mer på ljudböcker. Men även flickor har slutat läsa. I en undersökning av medieanvändning från 2005 var skillnaden mellan flickors och pojkars läsning betydligt större än i dag. Det skulle kunna ge intryck av att det har skett en positiv utveckling av pojkars läsning. Vad som har hänt är i stället att flickors läsning har sjunkit drastiskt, konstaterar rapportförfattarna.