Det finns en stor dos lycklig skaparglädje i Ru Runeberg omsorgsfullt konstruerade och sällsamt vackra insekter.
– Jag njuter av de små detaljernas humor. Det är det som gör att jag orkar hålla i gång skapandet, säger den Vasabaserade silversmeden.
Förutom att själv ha roligt och skapa road eftertanke hos betraktaren, vill han också att skulpturerna ska gå att använda, som bruksföremål. Tittar man noga efter ser man små lock och luckor. En trollslända har ihålig kropp och fungerar som karaff. En skalbagge går att öppna och blir till ett mångbenat saltkar.
– Jag vill bort från rena bruksföremål och skapa ögonfröjd med funktion, som en förhöjd konstupplevelse.
Politiska budskap
Här finns allvarliga och politiska motiv också. I skulpturen ”Rysk roulette” ser man en trollslända vars stjärt går i ryska flaggans färger, rikta en revolver mot en annan trollslända i Ukrainas färger. Ett stort stycke av den ukrainska trollsländas stjärt är bortslitet och sitter i nypan på angriparen.
– Jo, den har ju blivit högaktuell igen. Fast den gjordes ursprungligen i samband med att Ryssland ockuperade Krim 2014.
En annan grupp föreställer demonstrerande myror med plakat i händerna. På ett står det att ingen sätter sitt barn i en båt om inte vattnet är säkrare än på land.
– Plakatens budskap är autentiska och hämtade från riktiga demonstrationer i samband med flyktingkrisen under kriget i Syrien.
Bortvända och med händerna för öronen står förgyllda insektspolitiker och vägrar lyssna.
Ru Runeberg kombinerar silver med glas som han låter handblåsa på Notsjö glasbruk.
– Jag beskriver vad jag är ute efter och sedan bygger jag resten av insekten runt glaskroppen som jag vill ska ha färg som komplement till silverfärgen.
Ett större verk tar runt två år att förverkliga från det att idén dykt upp tills det är färdigt.
– Jag är lite avundsjuk på målare som kan hålla ett helt annat tempo, säger han och skrattar.
Från Karelen
Runt insekterna hänger Elisa Matikainens långsmala kolteckningar av björkar.
– Det är tidigare projekt som jag kompletterat med några nya delar till den här utställningen, säger hon.
Hon har hämtat motiv och inspiration från en gammal by i Karelen.
– Jag tycker mycket om de grå stockhusen där och närheten till naturen. Där finns kvar något av den starka kontakt människan förr hade med naturen. Jag kan känna en djup hemlängtan dit.
De nakna grenverken erbjuder tacksamt knotiga grafiska former, med spännande spel mellan ljus och skugga.
– Deras rötter påminner om människans rotlöshet.
Elisa Matikainen är utbildad vid Konstskolan Maa och Konstindustriella högskolan. För fem år sedan flyttade hon till Kökar från Helsingfors. Från den yttre skärgården har hon hämtat inspirationen till ett par stora ovädershimlar, som också är imponerande detaljerat tecknade i kol.
Dubbelutställningen öppnar med vernissage på lördag klockan 14 då konstnärerna är närvarande och berättar om sina verk. Den visas sedan till den 15 januari.
