I onsdags berättade Ålandstidningen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i Sverige yrkar att legitimationen för en läkare som är verksam på Åland ska återkallas. Orsaken är att hon inte följt villkoren i sin prövotidsplan.

I oktober 2021 anmälde IVO en läkare, som då sedan många år var verksam i Sverige, till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och yrkade att hennes legitimation skulle återkallas.

Anmälan motiverades med att kvinnan, enligt IVO, hade en missbruksproblematik. HSAN beslutade att kvinnan skulle åläggas en prövotid. Prövotid tillämpas i fall där det finns konstaterad sjukdom eller missbruk och där risken bedöms vara stor att läkaren inte kan fullgöra sina ålägganden utan att en behandling sätts in.

Nu ska HSAN besluta om läkaren får behålla sin legitimation eller inte.

ÅHS chefsöverläkare Jun Nagamori säger att missbrukarproblematiken är känd för ÅHS.

– Vi har en behandlingsplan som vi initierat tillsammans med företagshälsovården och Valvira. Även beroendemottagningen är inkopplad.

Har läkaren ett vikariat eller tillsvidareanställning hos er?

– Hon har en deltidsanställning.

Hur påverkar detta, och särskilt om hon blir av med sin svenska läkarlegitimation, hennes möjligheter att jobba kvar på ÅHS?

– IVO har yrkat på att hon blir av med sin läkarlegitimation. Ifall HSAN skulle besluta att hon blir av med den och om nya uppgifter framkommer hamnar frågan i lite annat ljus och vi får kanske tänka om.

Har det kommit fram några klagomål mot läkaren eller har det skett några incidenter under hennes tid på ÅHS?

– Nej, det har det inte.

Läkaren berättade inte själv för ÅHS att IVO yrkar på att hennes läkarlegitimation kan bli indragen. Hur fick ni veta det?

– Det fick vi veta via er.

Har hon i övrigt varit öppen med de problem hon har?

– Vi har haft en bra kommunikation med henne och i samråd gjort upp en behandlingsplan med vår företagshälsovård och beroendemottagning. Planen och situationen har meddelats Valvira som valt att inte vidta åtgärder, det beslutet kom för bara någon vecka sedan.

Hur ska ni se till att hon jobbar på ett patientsäkert sätt?

– Genom att hon följer behandlingsplanen, vilket hon har gjort. Det sker både regelbunden och slumpmässig provtagning. Hittills har det fungerat bra.

I fjol jobbade en läkare som bytt namn tre gånger och dömts för bedrägeri och som saknade legitimation vid ÅHS. Det var möjligt då han beviljats läkarlegitimation i Finland. Hur ser ÅHS bakgrundskontroller av läkare ut?

– Vi har nu anställt en HR-chef för att centralisera processerna, tidigare var det klinikcheferna som gjorde detta. Med en centralisering får vi fler möjligheter till ett mer standardiserat förfarande. Men vi kollar alltid att personen har giltig läkarlegitimation i Finland och om personen har en bakgrund i Sverige kollar vi även med IVO och HSAN.

Kontrollerades det med de svenska myndigheterna även i det nu aktuella fallet?

– Det tror jag, men jag kan inte svara säkert då jag inte ansvarade för den här anställningen. Men hon började hos oss innan HSAN:s beslut att fastställa prövotiden.

Hur tror du att fall som de här påverkar allmänhetens förtroende för läkare som yrkesgrupp?

– Läkare är ett förtroendeyrke och det är också därför HSAN tar det på så stort allvar. Det har handlat om missbruk på fritiden och inte på arbetstid, men det visar verkligen hur viktigt förtroendet är inom yrket. Vi har i första hand ett ansvar för patientsäkerheten.

Hur ofta händer det att era bakgrundskontroller leder till att personer anses olämpliga för jobb inom ÅHS?

– Det är inte helt ovanligt att det framkommer uppgifter hos IVO att det gjorts utredningar om en viss person. Det i sig behöver inte alltid innebära att personen faktiskt är olämplig. Om det framkommer några allvarliga uppgifter anställer vi inte. Men Åland är en gränsregion och som vi sett i tidigare fall har det hänt att riskindivider söker sig hit. Kommunikationen mellan olika länders myndigheter har inte alltid fungerat bra.