Åtminstone på ett av Kommunernas socialtjänsts (KST) boenden damp det ner ett kuvert med en bunt röstkort två dagar innan valet, uppger den anhöriga personen.

Han ser två olika problem med det. Det första är att förtidsröstningen var avslutad när röstkorten nådde de berörda personerna.

– Det är någon form av särbehandling som inte känns okej, säger han.

Den andra frågeställningen är varför röstkorten skickades till KST över huvud taget.

– De ska få sina röstkort hemskickade till adressen där de är folkbokförda, så som alla andra får.

Om röstkorten skickas ut i klump finns det väl dessutom ett register någonstans, säger han.

– Vad är det för register?

Två register

Rasmus Lindqvist, rättssakkunnig vid landskapsregeringen, säger att det åländska rösträttsregistret hämtar uppgifter från både befolkningsregistret och hembygdsrättsregistret.

–  I befolkningsregistret står det om en person är registrerad vid en institution, och varje institution har en kod, säger han.

Röstkorten har skickats till dessa boenden i minst 30 års tid.

– Vi har inte tidigare hört om några problem med det, säger Rasmus Lindqvist.

Han kan dock inte svara exakt på varför upplägget infördes en gång i tiden.

Kan rösta utan röstkort

Inför det här året skickades alla röstkort i väg före den 14 september. I onsdags, den 11 oktober hörde Rasmus Lindqvist för första gången talas om problemet. Då kontaktade han KST.

– De sa att utdelningen skett centralt till boendena. Sedan vet jag inte vad som hänt i boendena, säger han.

Rasmus Lindqvist betonar att det inte har skett något formellt fel som påverkar valet.

– Röstkort behövs inte för att rösta. Det är ett vanligt missförstånd att det behövs. Men man kan både förtidsrösta och rösta på valdagen utan röstkort.

Han säger att det ändå är olyckligt om personalen på boendet varit osäkra på vad de ska göra.

– De hade kunnat höra av sig till KST eller oss på landskapsregeringen.