För Åbos nya universitetssjukhus – Fyrsjukhuset – har de första nio månadernas verksamhet hållit ett högt tempo, men fungerat väl, mycket till följd av själva sjukhusbyggnaden och dess planering.

– Vi har över 100.000 kunder per år. Vi öppnade i februari och flytten hit tog plats från januari. Ungefär sju eller åtta procent av våra patienter kommer från Åland, Österbotten och Satakunta, säger tf sjukhusdirektör Sirkku Jyrkkiö.

Det varierar mellan de olika områdena vilken typ av patienter som kommer till Fyrsjukhuset. Åland skickar en jämförelsevis stor mängd patienter eftersom det i Mariehamn inte finns samma möjligheter till krävande kirurgi.

– Jag har i snart sju år varit på Åland som konsult och själv opererat på lättare fall, medan svårare fall kan tas antingen hit eller till Stockholm, men många väljer Åbo, säger specialläkare Kjell Helenius.

Nästan alla talar svenska

Även patienter med cancer och endometrios, och sådana som kan behöva specialvård även efter ingreppet, kommer nu till Fyrsjukhuset. Prematurfödslar från Vasa, Björneborg och Åland kommer ofta hit, och likaså barn som behöver intensivare eller mer långvarig vård.

– Sedan vi flyttade in i februari har vi sammanlagt haft 82 patienter från Åland här för olika typer av operationer, och 250 från Österbotten, säger specialläkare Sebastian Abrahamsson.

Den som kommer till Fyrsjukhuset från Åland behöver inte oroa sig för om de kan få sin vård på svenska.

– Vi har nästan i alla avdelningar någon som talar svenska. Kanske en tiondel av vår personal är svenskspråkig, men sedan är det också många som kan prata och kommunicera på svenska också. Bland läkarna tror jag att det är nästan 100 procent, säger han.

Sjukhuset har även ett program för att man i operationsrummen ska kunna kommunicera helt på svenska, läkarna emellan, vid behov, och på intensivvården ska det alltid finnas en person som talar flytande svenska. Läkare som kan avlägga ett test i svenska får en liten löneökning, men förbinder sig också att använda språket.

Inte full kapacitet

På de ungefär nio månader sedan sjukhuset öppnade har runt 90.000 personer besökt mottagningen, 10.000 som kommit till avdelning för vård, 9.000 ingrepp har gjorts och 4.000 barn har fötts. Trots att miljön är lugn är tempot högt, men en allmän brist på vårdpersonal betyder att Fyrsjukhuset ändå inte går på full kapacitet.

– Vi har personalbrist. Kanske inte den värsta situationen jämfört med andra sjukhus, eftersom det är en allmän brist. Det märks i operationssalarna, säger Sirkku Jyrkkiö.

– Det finns operationssalar som vi inte har kunnat öppna, och om det kommer ett fall som kräver ett ingrepp på kort varsel kan vi tvingas flytta en inbokad operation till en annan dag för att göra rum. Vi har tillräckligt mycket personal, men nu i corona- och influensatider är det alltid ett antal läkare och sköterskor som är sjuklediga. Det syns ändå kanske mer hos hälsocentralen och på avdelningarna, vi har det ganska bra här, säger Kjell Helenius.

– Det som nog har påverkat verksamheten är att patienter som blivit opererade och skulle behöva vård efteråt kan vi ha problem med att få framåt i systemet. Vi har inte grundnivåplatser för patienter som inte behöver vård längre, men som skulle behöva rehabilitering. Vi kan inte ta in alla som är planerade, säger Sebastian Abrahamsson.

Även vårdstrejken har påverkat, men tillräckligt med personal har alltid funnits på plats. Totalt har Fyrsjukhuset 1.100 arbetstagare.

En ö i floden

Sjukhuset är Nordens enda som byggts ovanför en järn- och motorväg, och det har gett upphov till ett genomgående estetiskt tema, där sjukhuset ses som en ö i en flod, med en riktig fyr på taket och bebodd av djur från den finska naturen. Alla avdelningar har därför ett djur som symboliserar den, till exempel en stork för förlossningsavdelningen och en hare för öronavdelningen, och dessa återfinns som väggmålningar inne på avdelningarna.

– Det är en ide som kommer från arkitekterna, säger sjukhusplanerare Maria Korin.

Som en del av utsmyckningen har man även anlitat konstnärskollektivet Multicoloured Dreams, som tidigare skapat konstverk för offentliga platser i Finland och Estland.

Att miljön i Fyrsjukhuset ska bidra till ett snabbare tillfrisknande genom att öka välmåendet och minska stressfaktorer syns mycket i användningen av utrymme och färg. I flera rum går det att anpassa belysningens styrka och färgsättning. I operationssalarna kan barnen se på Youtube som en distraktion.

– Vi har satsat mycket på att hela miljön ska hjälpa till, och jag tycker det har lyckats väl i den här byggnaden. Vi har rum för lek och vila, och för patienter som är barn finns det alltid möjlighet att föräldrarna ska kunna tillbringa natten i samma rum. Särskilt barn vill vi att ska känna sig trygga och så långt som det är möjligt trivas, säger Sirkku Jyrkkiö.

Allt har en grund i vetenskaplig evidens. Ett tydligt exempel är rummen där nyblivna föräldrar kan tillbringa de första dagarna efter förlossningen med sitt barn. Ett flertal studier visar på att både föräldrar och nyfödda barn har mycket att vinna på att få så mycket tid tillsammans och hud-mot-hudkontakt som möjligt direkt efter förlossningen, berättar neonatolog och avdelningsöverläkare Liisa Lehtonen. Årligen har man 400 föräldraövernattningar.

– Vi vill minimera separation. Det minskar risken för infektioner hos barnet, och för stress och depressioner hos föräldrarna. Effekterna på återhämtningen för alla är stora, och det finns både fysiska och psykologiska fördelar. Vi håller i vår tur på att studera det vidare, för att bidra till den fortsatta forskningen, säger hon.

Lokaler förbättrar arbetet

Läkarkåren som Ålandstidningen träffar är väldigt nöjd med sitt nya sjukhus.

– Det känns jättefint, med bra planerade utrymmen anpassade efter patienterna. Det känns att det fungerar, säger Johanna Jahnsson, barnmorska.

– Det att vi alla är i samma utrymmen i stället för att tandläkare ska finnas på ett ställe och öron-näsa-halsläkarna på ett annat gör det mycket lättare att planera operationer och sådant, säger barnkirurg Sebastian Abrahamsson.

– Vi behöver inte springa hit och dit, och vi sparar mycket tid. Nu är nästan allt inom räckhåll, och det är en stor fördel, säger Sebastian Abrahamsson.

– På U-sjukhuset som byggdes på sextiotalet hade man inte tagit familjer i beaktande när man planerade faciliteterna. På neonatalvården hade vi förlossningssalen på första våningen och intensivvården av nyfödda på nionde våningen. Nu är de på varsin sida av korridoren, och det finns familjerum för alla som utgångsläge. Vi har strävat efter familjecentrerad vård sedan 2014, men nu är även arkitekturen sådan att den tillåter det och uppmuntrar till det, säger avdelningsöverläkare Markku Taittonen.

– Samarbetet mellan avdelningarna har förbättrats jättemycket, säger Johanna Jahnsson.

– Om vi tänker på att operationssalarna, vårdavdelningarna och intensiven är på samma våning så sparar vi mycket tid som annars skulle ha gått åt till att vänta på hissar. Det är också bättre för patienterna, säger barnkirurg Olli Pajulo.

– Det är ingen lätt operation att flytta en nedsövd och intuberad patient flera våningar. Det är en säkerhetsfaktor och en risk, tillägger Markku Taittonen.

Det finns även psykologer som är mobila mellan avdelningarna och våningarna, för att alltid finnas nära till hands när behovet uppstår.

– Vår slogan är att vi är de största, bästa och mest mångsidiga, skrattar Linda Helenius.