Drygt 40 svar kom in när landskapsregeringens kulturbyrå skickade ut sitt förslag till kulturpolitisk strategi på remissrunda i augusti. Svarstiden gick ut den 18 september.
Tillgänglighet och hållbarhet är de två viktigaste värdeorden i förslaget för strategin som ska sträcka sig till år 2030.
Tillgängligt Alandica
Flera av svaren nämner Alandica kongress- och kulturhus. Avtalet med Wiklöf Holding går ut år 2028 och flera av remissvaren ger synpunkter hur Alandica ska bli ett mer tillgängligt kulturhus i framtiden.
Till exempel Ålands kulturdelegation skriver att man vill ha ett helhetsgrepp kring Alandica, där man ser på hur upplägget fungerat hittills och vilka förväntningar kulturlivet har på huset.
Jenny Carlstedt, Therese Karlsson, Patrik Komorowski och Caroline Pipping, som ingår i Nätverksgruppen för de professionella konstnärerna och konstutövarna på Åland, riktar också kritik mot Alandicas hyror och menar att de inte är satta att passa professionella konstutövare, vilket lett till att åländska professionella produktioner inte sätts upp på Alandica.
I flera svar föreslås samma form av subventionerade hyror för Alandica som idrottsföreningarna får i idrottshallar.
Otydlig strategi
Flera av remissvaren riktar kritik mot strategins otydliga språk, bristande röda linje och brist på tydliga prioriteringar.
Mariehamns stad skriver att utkastet som skickats är för långt, otydligt och ojämnt.
– En strategi bör hålla sig på en övergripande nivå. Utkastet har karaktären av ett klipp-och-klistra-dokument. Strategin är full av självklara utsagor vilket gör att den röda tråden och målsättningar blir svåra att uppfatta. Den blir även oklart vem som ansvarar för att de strategiska målen ska genomföras. I vårt utlåtande har vi valt att inte gå in på detaljer i utkastet eftersom vi är kritiska till hela upplägget av strategin. Vi ser fram emot en bearbetad och mer enhetlig version och lämnar gärna igen ett utlåtande när det blir aktuellt, skriver man.
Funktionsrätt Åland vill ha ett begripligare språk i strategin för att nå en bredare publik. Som exempel på text som är svår att förstå nämner de:
”Det breda och det smala verkar i det kulturella kretsloppet i en självklar analogi och förutsätter och korsbefruktar ofta varandra.”
Funktionsrätt Åland vill också ha tydligare definitioner av centrala begrepp som Greenkey och Meröppet.
Tveksamt om filmmusik
Bland annat Föglö kommun saknar besked om hur finansieringen av kulturen ska ske. Man skriver att när ekonomin blir tuffare i framtiden kan man inte i strategin förlita sig på avkastningen från vindkraftssatsningar som man inte vet om blir av.
Flera skärgårdskommuner vill ha mer kultursatsningar till skärgårdens barn och unga. Föglö kommun skriver att man hellre ser att Ålands musikinstitut (ÅMI) får resurser att ge sig ut i skärgården, än att satsa på att komponera filmmusik, något som finns med i kulturbyråns förslag.
Även föreningen Ålands slöjd och konsthantverk skriver att filmsatsningarna som nämns i strategin inte ger så mycket tillbaka till det åländska samhället.
– Filmsatsningarna behöver inte en utbildning i att komponera filmmusik vid Ålands Musikinstitut, de köper och använder den musik de vill ha, skriver man.
Även ÅMI är tveksamma till satsningen på filmmusik. Man skriver att den ligger utanför institutets nuvarande målsättning att ge grundläggande musikundervisning till barn och ungdomar.
Otydlig ansvarsfördelning
I förslaget finns också en bibliotekspolitisk strategi. Biblioteken vill ha ett förtydligande om rollfördelningen mellan centralbiblioteket i Mariehamn, kommunbiblioteken och skolbiblioteken. Brändö kommun vill dessutom ha ett förtydligande om det innebär att kommunernas bestämmanderätt över landskapsandelar inom kultur - och biblioteksväsendet ändras eller i värsta fall, minskas stort med anledning av strategin.
Biblioteken önskar även samordning av de satsningar som nämns. Som exempel kan nämnas Meröppet, där kunderna kan besöka biblioteken även om ingen personal finns på plats. Där efterlyser biblioteken gemensamma tekniska lösningar för nycklar och koder till dörrarna.
Axplock ur remissvaren
• Ålands ungdomsförbund vill se flera mötesplatser för barn och ungdomar där de kan utöva kultur och nämner både Alandica och befintliga ungdomslokaler som möjliga lokaler.
• Även Ålands slöjd och konsthantverk skriver i sitt remissvar att man inte behöver bygga fler hus för kultur, man kan använda Alandica till det.
• Kökars biblioteks- och kulturnämnd skriver att om inte Alandica kan erbjuda åländska och andra aktörer billigare utrymmen för både repetitioner och föreställningar, borde man utreda billigare utrymmen.
– Detta för att ett brett utbud av olika kulturyttringar kan garanteras oberoende av ekonomisk situation för dem som genomför olika projekt, skriver man.
• Ålands sjöfartsmuseum konstaterar att det som intresserar dem mest, kulturarvet, framstår som den minst genomarbetade delen. Man efterlyser också en museipolitisk strategi. Man saknar finansieringsmodeller för museiverksamheten och satsning på ett centralmagasin, en åsikt som delas av bland annat Ålands jakt-och fiskemuseum.
• Sjöfartsmuseet skriver också att den digitala satsningen hellre ska fokusera på samlingarna än utställningarna, och hur samlingarna ska inkluderas i ett nationellt register. Angående hållbar turism skriver man att det är mer hållbart att utveckla och underhålla de besöksmål som redan finns än att skapa nya.
