Kulturminister Annika Hambrudd (C) inledde med en välkomsthälsning varefter Therese Karlsson, kulturens representant i utvecklings- och hållbarhetsrådet, höll ett inledningsanförande där hon bland annat lyfte vikten av att öppna Alandica för Ålands kulturutövare, jämförde det breda samhällsstödet till idrottsrörelsen med kulturvärldens och konstaterade att många av Ålands andra kulturarbetare hade önskat en högre ambitionsnivå på förslaget till ny kulturpolitisk strategi, som nyligen skickats ut på remiss.
Sedan fick de inbjuda politikerna börja med att nämna några av sina huvudtankar kring kulturpolitiken. Ålands framtids Maiken Poulsen Englund framhöll vikten av att skydda och stöda det svenska språket.
– Det är viktigt att kulturlivet tar vara på och bygger vidare på våra rötter.
Hållbart initiativs Kjell Frisk lyfte fram kulturupplevelsernas hållbara värde i ett samhälle som annars så mycket bygger på materiell konsumtion.
Socialdemokraternas Nina Fellman påpekade att en konstruktiv kulturpolitisk debatt inte får hamna i en guldkantsdiskussion.
– Vi måste värna kulturens onyttighet.
Obunden samlings Björn ”Grulle” Eklund betonade att reglerna för stödfördelning måste förtydligas och förenklas.
– Det finns tillräckligt med pengar, men det får inte bli ett system som utnyttjas så att samma personer får pengar, om och om igen.
Centerns Matilda Björklund lyfte fram vikten av att Ålands musikinstitut får en scenkonstutbildning.
– Och vi tycker att det borde finnas en kulturinformationstjänst som hjälper utövare, arrangörer och besökare att hitta varandra.
Liberalernas Michele Ferrari lyfte behovet att åter ta upp det föreslagna bibliotekspolitiska programmet.
– Vi hade ett bra förslag färdigt som bara lades i skrivbordslådan.
Moderat samlings Mia Schütten slog ett slag för att ge landsbygden mer plats i en kulturlivet.
– Förslaget till kulturpolitisk strategi är väldigt Mariehamnscentrerat.
Nyttig kultur
Samtalsledaren Fredrik Sonck, vd för Ålands radio och tidigare kulturchef på Hufvudstadsbladet, frågade därefter panelen om kulturen måste vara nyttig för att förtjäna samhällsstöd.
– Risken med att försöka mäta värden är att man lätt hamnar i en diskussion om bra och dålig kultur, menade Matilda Björklund (C).
Nina Fellman (S) invände att man ändå måste medge att det finns en motsättning.
– Kultur är olika för alla. Men vi politiker måste börja med att erkänna att vi utövar makt över kulturlivet eftersom vi beslutar om penningfördelning.
Michele Ferrari (Lib) som är suppleant i den parlamentariskt tillsatta Ålands kulturdelegation, ifrågasatte värdet av att låta politiker delta i de praktiska fördelningsbesluten.
– Egentligen, varför ska en grupp hobbypolitiker som vi ju faktiskt är, besluta om det. I stället borde sådana frågor hanteras av specialister.
Alandicas användning
Valets mest brännande kulturpolitiska fråga är hur det landskapsägda kulturhuset Alandica ska användas. Dagens hyresnivåer upplevs som för höga för att smågrupper och amatörer ska ha råd att använda lokalerna för olika arrangemang. Det gällande driftsavtalet går ut år 2028.
Alla i panelen var eniga om att huset måste göras mer lättillgängligt för kulturutövare, i synnerhet barn och unga. Ett hus som står tomt utan verksamhet under stora delar av året kan man inte kalla för ett kulturhus. Det går inte ha så höga driftskostnader att det går ut över möjligheterna att få intäkter, menade Nina Fellman (S).
– Vi kan ju konstatera att Alandica inte blev vad vi hade hoppats. Men som arrangör av bortåt 400 konserter kan jag ändå säga att hyran för stora scenen faktiskt inte skiljer sig från vad man får betala på andra platser. Men varför inte införa olika hyresnivåer för olika dagar, sade Björn ”Grulle” Eklund (Ob).
Kjell Frisk (HI) höll med och föreslog differentierade hyror och stöd för att hjälpa mindre kulturaktörer att använda huset.
– Vi kan ju inte outsourca driften på ett sätt så att vi tappar kontrollen och möjligheten att genomföra den kulturpolitik vi beslutar om.
Kanske man borde överväga en stiftelsemodell för Alandica, föreslog Michele Ferrari (Lib).
Proffsens villkor
En annan fråga som dryftades var om och i så fall hur Ålands professionella kulturutövare bör stödjas. Det behöver finnas finansieringsmöjligheter även utan de årliga Paf-stöden, förslagsvis genom att investera Paf-medel med tanke på kulturlivet, föreslog Nina Fellman (S).
Matilda Björklund (C) menade att enprocentsprincipen kunde utvecklas, alltså att en procent av kostnaderna för offentligt finansierade nybyggen ska läggas på konstnärlig utsmyckning.
– Och vi behöver komma bort från otrygga korta projektanställningar inom kultursektorn.
Vilket Michele Ferrari (Lib) höll med om.
– Vi behöver bygga kulturfältet så att det skapas nya arbetsplatser.
Ett aktuellt exempel är det orimligt arbetskrävande uppdraget som ensam projektledare för Mariehamns litteraturdagar.
– Varför inte slå ihop våra två stora litteraturevenemang litteraturdagarna och Ålands bokmässa, och heltidsanställa en projektledare, föreslog litteraturföreningens tidigare ordförande Kerstin Kronqvist från publiken, vilket vann såväl publikens och panelens bifall.
