När Johan Bergman på måndag tar över som intendent vid Ålands jakt- och fiskemuseum är han redan välbekant med verksamheten. Sommaren 2020 jobbade han nämligen vid museet som biträdande amanuens, och hjälpte då till med att börja katalogisera samlingen. Närmast kommer han dock från ett ettårigt vikariat som reporter på Ålandstidningen. 

Elva personer sökte tjänsten. I ett pressmeddelande framhåller styrelsens ordförande Rainer Juslin Johan Bergmans magisterexamen i folkloristik från Åbo Akademi, kunskaper som kan komma väl till pass i hans nya roll vid museet. Folkloristiken, eller kulturanalysen som den ofta benämns i dag, studerar nämligen vad människor gör – och varför vi gör det. 

– Jag skrev min avhandling om varför människor samlar på muminmuggar, andra doktorerar i maskulinitet i Black metal. Sedan finns förstås mer traditionella inriktningar, som folkdans eller sagor och sägner, säger Johan Bergman.

Högre anslag

Den senaste tiden har museet, och senare också Ålands kulturdelegation, fört fram tanken att museet i framtiden skulle kunna utgöra ett kompletterande tredje ben vid sidan av landskapsdrivna Ålands kulturhistoriska museum/Ålands konstmuseum och Ålands sjöfartsmuseum.

Om det nämner inte landskapsregeringen något i sitt budgetförslag för 2022. Dock ökas anslaget jämfört med tidigare. I förslaget till landskapsbudget tilldelas museet 140.000 euro, varav hälften ska gå till skötsel av fastigheten och hälften till verksamheten.

– Det är en jättestor skillnad från tidigare, säger Johan Bergman. 

Att museet just nu står inför ett flerårigt utvecklingsprojekt framhålls också av styrelsens ordförande Rainer Juslin. I ett pressmeddelande skriver han att detta ska finansieras dels med landskapsmedel, dels med stiftelsens egna medel och stöd från andra kulturinstitutioner:

 – Jag är glad att landskapsregeringen som medstiftare viker anslag för underhållet och först i tur är byte av takbeläggning. Byggnaden är 25 år gammal och kräver mycket uppmärksamhet i framtiden.

Över tid

Samlingen rymmer många kulturhistoriskt viktiga föremål, konstaterar Johan Bergman. Men samtidigt märks det att delar av utställningarna är från 1995 eller tidigt 2000-tal, och här behövs – på ett eller annat sätt – en förändring. 

– Det är det jag ska börja sätta mig in i nu, och sedan ska jag och styrelsen komma överens om vartåt vi ska dra. Förhoppningen är att vi över en tidsperiod ska få ett mer modernt och tillgängligt museum för alla. Det som framför allt behövs är ett narrativ, en berättelse som fångar besökaren.

Johan Bergman nämner som exempel de vapen som nu är samlade i ett av rummen. Här kunde man skapa en historisk kontext genom att komplettera med fakta: vem som ägt vapnen, vad de använts till, hur de är tillverkade och så vidare. 

Bra förutsättningar

Tjänsten är på 80 procent, där en större del av tiden är förlagt till sommarsäsongen. Under hösten och vintern tar museet nämligen endast emot förbokade besök. En av hans förhoppningar är att museet framöver ska kunna ta emot fler skolgrupper. 

 – Jag kommer in i en spännande tid där en hel del förarbeten redan är gjorda och vi får större anslag, en tid då det finns möjligheter att göra saker. Nu ska vi bara hitta vad de sakerna är. 

Johan Bergman efterträder Åsa Hägg, som varit intendent i tio år.