Det var för omkring fem år sedan som projektet Em Josh kom till, i samband med att Mikael Himmelstrand skapade ett konto på musikstreamingtjänsten SoundCloud. Men musiken har varit en del av liv betydligt längre än så.

– Jag har hållit på med musik så länge jag kan komma ihåg. Mina föräldrar är väldigt musikaliska, min syster Rebecka började skriva låtar när hon var typ tio och jag lärde mig spela trummor för att min pappa och min syster ville starta ett band och de behövde en trummis.

Producera egen musik började han med i tolvårsåldern. Han samplar sällan och gör i princip allt i låtarna själv från grunden. Faktumet att han spelar såväl trummor som keyboard och sjunger underlättar musikskapandet.

Just nu håller han dessutom på att lära sig gitarr och bas.

– Jag har spelat gitarr i några låtar. Jag kan inte spela det live, det blir bara bra när jag sitter och spelar samma rad i en halvtimme och sedan lappar ihop dem.

Skriver du dina egna låttexter?

– Ja, det gör jag, för bättre eller för sämre, haha. Jag tycker min syster är en jätte-, jättebra låtskrivare så jag har alltid känt mig lite i skuggan av hennes förmågor. Jag känner inte att jag är en lika naturlig låtskrivare som henne. Men jag försöker, jag blir bättre för varje låt jag skriver.

Vill ändra världen

Tidigare i november släppte Mikael Himmelstrand sin första ep, betitlad ”Change The World”.

Arbetet och idén bakom ep:n kom i gång för ungefär två år sedan, men en av låtarna har varit under arbete dubbelt så länge.

– Alla konstnärer har en folder med flera hundra idéer som aldrig blir klara och jag höll på att leka runt med vilka idéer jag vill göra klart och sätta ihop. Efter något år lyckades jag långsamt få ihop texterna till de här fyra låtarna, säger han.

Ep:n heter ”Change The World”. Vill du ändra världen?

– Ja, jag tror att alla i min ålder vill det. Alla som är födda i den moderna generationen har någonting de vill ändra med världen. Jag tänkte mycket på titeln av ep:n, för jag är inte säker på vad den sammanhängande tråden i låtarnas texter är. Men min känsla var att meddelandet är att stå emot nihilism, idén om att världen håller på att gå under, att ingenting spelar roll, att ingenting är värt. Jag vill göra motsatsen till det. Man kan inte räkna alla problem och alla hemska nyheter man får varje dag, men man måste tro på att det lilla, det absolut minimala man kan göra, är tillräckligt, att det spelar roll.

Åland har bra förutsättningar

Hur beskriver du din musik?

– Den har ju gått på lite av en resa. Jag kan inte hålla mig till en genre, jag har liksom upptäckt nya stilar av musik och varit så här ”Åh, det här är stilen som jag älskar” och sedan har jag upptäckt en ny som jag gillar ännu mer. Just nu skulle jag väl kalla den electropop. Min första ep är lite blandad, det finns en raplåt i den och en rock-, nästan lite punkinspirerad, låt. Men tråden är att alla är någorlunda poppiga med väldigt starka elektroniska influenser. Jag gillar att göra musik som jag inte hört förut. Jag vill försöka komma på någonting som känns speciellt.

Hur är det att släppa musik i ett litet samhälle och hur ser möjligheterna att uppträda live ut?

– Möjligheterna att uppträda live är ganska fantastiska faktiskt. Det finns så många projekt på Åland, som Vokalisten, Ung Musik, Deluxe och större evenemang som Kulturnatten där jag och min syster fick uppträda för ett par år sedan. Också Geta kommun ville att vi skulle göra ett unplugged uppträdande i Norsträsk under pandemin. Om man säger åt Åland att ”Jag finns”, så får man möjligheter att få synas, och jag tror inte att det är samma på något annat ställe i världen. I alla fall inte på större ställen. Så det är ganska fantastiskt skulle jag säga.

En svår bransch

Vad betyder musik för dig?

– Det är inte allt, det kan jag inte säga. Jag skulle klara mig utan musik, men jag vill inte. Jag märker alltid att om jag tar paus från musiken ett tag, att jag saknar den och att göra musik. Det kommer stunder där jag får en idé och arbetar på den flera timmar i sträck för att jag har så mycket kreativ energi att få ut. Jag kommer alltid tillbaka till musiken.

Vad har du för mål som artist?

– Jag är inte helt säker på att jag kommer kunna ha en karriär i musik, det är en sådan svår bransch och man är aldrig säker på att man klarar det. Men jag kommer alltid ha musik i mitt liv, definitivt.

– Om man ska drömma fritt så skulle jag vilja vara en soloartist, kunna leva på att göra den musiken jag vill göra. Men det kräver mycket tid och arbete och mycket tur också, så jag satsar inte allting på det, ännu i alla fall. Jag har lekt runt med tanken på att komponera musik för film och dataspel. Jag har också tänkt på att möjligtvis gå i musikkompositionsskola någonstans för att lära mig just det.

Just nu kallar sig Mikael Himmelstrand för musikaliskt utbränd. Men inom en snar framtid planerar han att släppa mer musik, och han har redan en bunt med låtar som snart är redo att släppas.

– Jag har gett mig ett löfte att jag ska försöka göra klart fler låtar, även om de inte är perfekta. För det är bättre erfarenhet, man lär sig mera och de som gillar min musik, just nu mina vänner, min familj och ett par andra, de vill inte nödvändigtvis ha bättre musik, de vill bara höra mera musik. Det är ett löfte jag hoppas att hålla, att göra klart fler låtar oftare.