Midsommarfirandet är sedan länge en självklar tradition här på Åland. Men varför firar vi egentligen midsommar, och vad är anledningen till att vi firar så som vi gör?

Enligt folkloristen John Björkman, som också är museichef vid Sagalunds museum i Kimito och något av en expert på ämnet midsommar, menar att den äldsta dokumenteringen av midsommarfirandet man kunnat hitta är från biskopen Olaus Magnus skrivelser från 1500-talet.

 – Men ingen vet egentligen när vi började fira midsommar, antagligen var det mycket tidigare än så och firandet kan till och med ha förkristna anor, säger han.

Då midsommarfirandet sker kring Johannes döparens dag har teorierna kring midsommars ursprung varit att högtiden haft ett kristet ursprung. John Björkman tror dock mera på att man uppmärksammade sommarsolståndet, växtligheten och grönskan, samt det kommande arbetet för bönderna.

 – Förr i tiden började böndernas arbetskalender efter midsommar och det var då man fick mer arbete som behövde göras. Då kunde midsommar fungera som en sista fest innan det hårda arbetet började.

Symbol för byasamhället

Själva firandet av midsommar ser dock olika ut i olika delar av Norden. I Finland tänder man en midsommarbrasa, medan man i Sverige, på Åland och i den finländska skärgården och Finlands sydkust har en midsommarstång som man dansar kring. Midsommarstången är en flera hundra år gammal tradition, men även där finns det väldigt lite källor kring varför man började med midsommarstänger.

 – Midsommarstången har länge varit en symbol för byasamhället och har också vissa likheter med skeppsbygge. Att färdigställa och resa en midsommarstång kräver samarbete av hela byn och har setts som ett rituellt bevis på att man har kunnat samarbeta kring ett avancerat bygge, på samma sätt som då man bygger skepp. Därför ser man ofta också miniatyrskepp i midsommarstången, säger John Björkman.

Olika byar har även haft olika stil på sina midsommarstänger som ett sätt att skilja byarna åt.

 – Byarna har kunnat tävla med varandra om vem som reser sin midsommarstång först och vem som har störst stång, vilket har skapat en form av gemenskap i byn, säger han.

Varför klär man midsommarstången med löv?

 – Det är svårt att säga, men med stor sannolikhet har det att göra med det faktum att man förr också klädde hus med löv och hämtade björkträd och kvistar till gårdens ingång. Det sades bringa tur och kunde också visa på att naturen börjat grönska, säger han.

Romantiska lekar

Midsommar sågs länge som en ungdomlig högtid, där ungdomar har kunnat träffas vid stängerna och gårdarna för att festa och dansa tillsammans. De olika lekarna och ringdanserna runt midsommarstången var ett sätt för unga att närma sig varandra och bilda par.

 – Det fanns ofta en romantisk och till och med en erotisk laddning i lekarna, säger John Björkman.

Blomkransen, som ju också är en viktig del i midsommartraditionen, sågs som ett sätt för ungdomar att snygga till sig genom att pryda sig med sommarens blommor.

 – Det finns nog inget känt ursprung till varför man började med midsommarkransar mer än att det var ett sätt att känna sig fin, säger han.

Traditionell midsommarmat

Till midsommar hör det till att äta sill och annan fisk, potatis och dricka snaps. Det gjorde det troligtvis också för flera hundra år sedan.

 – Både potatisen och fisken är ju tacksam mat när det annars var svårt att få mat genom odling. Alkoholen har dessutom alltid hört till under folkliga tillställningar, och man brukar tala om att fisk och snaps passar bra ihop, säger John Björkman.

Ost hörde också gärna till midsommarmaten eftersom man kunde göra den på mjölken från korna och den ansågs som lite finare mat än vad man annars åt.

Traditioner lever kvar

Även om dagens midsommarfirande har ändrats en del från hur det såg ut för över hundra år sedan, kan man konstatera att mycket av traditionerna finns kvar, om än med lite andra syften och utformning.

– I dag är exempelvis resningen av midsommarstången inte helt och hållet en sak som tillhandahålls av byarna då man inte är lika stadigvarande bosatt i en by som man var förr. I stället kan bland annat ungdomsföreningar och frivilliga personer vara de som ser till att midsommarstången reses, säger John Björkman.

Han menar även att midsommarstången har börjat dyka upp också på finska orter där den tidigare inte varit en del av midsommarfirandet.

 – Det är intressant att se hur firandet ändras från hur det ursprungligen varit, säger han.