Sjöfart
”Styr man fartyget måste man ha koll”
Martin Staf, pensionerad lots, ser domen efter Tjörnolyckan som rimlig.
– Styr man fartyget är det helt klart så att man måste ha koll på att man inte kör på någon annan.
Samtidigt säger han att situationen på bryggan, där lotsen styr och befälet gör annat, är förekommer.
Martin Staf blev efter mer än 20 år till sjöss lots 1998. Fram till och med sin pension i somras arbetade han i Skärgårdshavets lotsförmedlingsområde, vilket Åland är en del av.
Precis som Henrik Ringbom har han med intresse följt med rapporteringen efter olyckan utanför Tjörn i somras, och han anser att lotsen gjorde ett stort misstag.
– Man kan förstås inte köra över någon, utan måste ha koll på vad man har framför sig. Har man inte det får man stanna, säger Martin Staf.
Han säger att det på mindre och mellanstora fartyg är kutym att lotsen tar över styrningen när han eller hon kliver ombord. På större fartyg, där fler personer finns på bryggan, överlåter kaptenen i stället vanligen kommandot till lotsen, som ger roderkommandon till den som styr.
Att kaptenen alltid har det yttersta ansvaret betyder samtidigt inte att lotsen undkommer ansvar, menar han.
– När jag gick grundkursen i lotsning 1998 sades det att om lotsen gör ett litet fel är det kaptenens ansvar, och om lotsen gör ett stort fel kan rederiet stämma lotsen. Styr man fartyget är det helt klart så att man måste ha koll på att man inte kör på någon annan.
Vanlig situation
Martin Staf menar samtidigt att situationen är mer problematisk på mindre fartyg. På större fartyg finns det flera personer på bryggan som kan hålla utkik, men på mindre är det vanligt att befälen börjar syssla med annat så fort lotsen kommer ombord.
– Det är alltid någon annan på bryggan, men kutymen är som sagt att lotsen styr fartyget och alla gånger har man kanske inte koll på var vakthavande befäl befinner sig, det är inte heller lotsens uppgift. Men det är ett samspel som för det mesta funkat bra, säger han.
Det var också delvis så det gick till ombord på Misje Verde. Lotsen tog över styrningen, och kaptenen började därefter ägna sig åt pappersarbete på bryggan.
Martin Stafs uppfattning är att det i dag är färre personer på bryggan än vad det var för 20 år sedan.
Borde man vara fler?
– Det är till och från. Är det en vacker sommardag så ser du ju framför dig som om du skulle sitta i en bil, men det är klart att det är annat nattetid. Jag har inte reflekterat så mycket över det, men man måste se till att man håller koll på vad som finns framför.
Fartyg i Misje Verdes storleksklass, omkring 100 meter, är en vanlig storleksklass på fartyg som behöver lotsning.
– Mindre fartyg har vanligen dispens och detsamma gäller svenska och finska fartyg som kommer regelbundet. Utländska fartyg i just den där storleksklassen är vanliga.
På passagerarfartyg som regelbundet går samma rutt har befälhavare och styrmän linjelotsbrev, som innebär att fartyget inte behöver anlita lots i det området.