Walter Aaltonen från Jomala cyklade förra sommaren från Åland genom Östeuropa utan slutdestination. Han cyklar annars inte så mycket, men ville ändå göra den här resan.
– Det var en dröm att cykla genom Östeuropa, säger Walter Aaltonen.
När han gav sig i väg på cykel fanns det inte någon plan för hur länge eller vart han skulle cykla. Han slutade till sist efter tre månader på cykel i Turkiet, där han lämnade cykeln i en by och flög hem.
– Jag hade hjälpt till att bygga en park i byn och sedan erbjöd de mig att lämna cykeln där.
Nu i somras flög han ner till Turkiet för att hämta cykeln. Han cyklade sedan därifrån till Georgien för att flyga sista biten hem till Åland. Den resan tog honom ungefär 40 dagar.
En vanlig dag
Förberedelserna inför resan ner till Turkiet började tätt inpå avfärd. Han bokade det som behövdes några dagar före och packade dagen innan.
– Jag köpte ett första hjälpen-kit och en sovsäck före resan, säger han.
Han cyklade i snitt mellan 80 till 100 kilometer om dagen, som mest cyklade han 156 kilometer och minst 500 meter.
– I början är det bara smärta, men sen blir det lättare.
Dagarna började med att han cyklade till närmaste butik för att köpa frukost. Sedan fortsatte han vidare på cykel tills det var dags för lunch. Han åt oftast lunch på restaurang.
– Det blev mycket kebab.
Till middag lagade han oftast pasta och sedan letade han efter en lämplig sovplats, om han inte redan hade hittat någon.
– Var femte dag checkade jag in på hotell för att tvätta kläder, duscha och ladda upp all elektronik, säger Walter Aaltonen.
Jagad av hundar
Under resans gång fick han 16 punkteringar plus att pakethållaren, en trampa och ett antal ekrar gick av.
– Jag visste inte ens hur man bytte en innerslang, säger Walter Aaltonen.
Pakethållaren lagade han med silvertejp, vissa delar fick han köpa och annars fick han be om hjälp på vägen.
Han berättar att kontrasterna under resan kunde vara stora.
– En dag cyklar du nedför hela dagen med vacker utsikt och nästa dag cyklar du i motvind med piskande regn i uppförsbacke jagad av hundar.
Ösregn
När han i Litauen cyklade på långa grusvägar i mörkret för att leta sovplats somnade han på ett oväntat ställe.
– Jag hade inte batteri kvar i cykellampan så jag fick använda mobilens ficklampa, säger Walter Aaltonen.
Han letade länge efter en sovplats, där han kunde ställa i ordning hängmattan. Först hittade han två träd, men distansen mellan dem var för lång. Han såg sedan två stolpar längre bort där hängmattan skulle passa.
– Jag fick klättra över taggtråd för att komma till stolparna.
När han hade fått upp hängmattan och lagt sig till rätta började det dugga, vilket senare övergick till ösregn.
– Jag hoppade ut och satte upp regnskyddet över hängmattan.
Det var första gången han satt upp regnskyddet och efter en stund märkte han att det börja läcka in vatten i fotändan.
– Jag fick sova i en pöl för jag visste att om jag går ut så kommer det bli svårt att ta sig in igen.
Efter den regniga natten vaknade han på morgonen med oväntat besök.
– Jag vaknar upp av att en häst tittar in och då inser jag att jag sovit i en hästhage, säger han.
En annan händelse under resan ner till Turkiet var när han tappade bort sitt bankkort och hans mobil var stulen. Han var tvungen att klara sig utan någon bra karta och bara kontanter från Krakow till Budapest. Han köpte sedan en billig telefon utan sim-kort, som användes som karta när det fanns wifi tillgängligt annars var det vägskyltar som gällde. Det var först när han kom fram till Budapest, som han fick ett nytt bankkort.
– Mamma var snäll och postade bankkortet dit.
Njut av resan
I början av resan fokuserade han mycket på hur många kilometer han cyklade under en dag.
– Det är bra om man bara ska från punkt A till B, men om man är på resa är det bättre att stanna upp och njuta.
Han säger att det bästa med resan var alla människor som han träffat. När han kom ner till Bulgarien träffade han ett gäng fransmän, som också cyklade.
– Vi cyklade tillsammans i en vecka innan de skulle åt ett annat håll.
Under resan har han också blivit bjuden på middag och te hemma hos människor. Enligt honom var den godaste måltiden i Serbien, där han blev bjuden på rådjursgryta.
– Jag har lite kontakt än i dag med människor jag träffat på resan.
Han säger också att det är häftigt hur till exempel språk, kultur och musik förändras långsamt när man cyklar.
Han har planer på att cykla i väg på en resa igen.
– Jag skulle vilja cykla till Kina, det är väl så långt man kommer, säger Walter Aaltonen.
