Den senaste tiden har en enkät orsakat huvudbry bland jägare, fiskare och privata vattenägare.

I enkäten, som är en del av EU-projektet Life-IP Biodiversea, frågas hur en utökning av skyddade marina områden skulle påverka lokalbefolkningen. Till enkäten finns en karta bifogad, och på den är stora vattenområden runt Åland markerade som intressanta ur skyddssynpunkt.

Förutom en skrivelse från fiske- och jaktvårdsföreningarna har Charlotta Björklund och Maija Häggblom tagit emot ett stort antal mejl och telefonsamtal samt omkring 250 svar på enkäten. Av deltagarna i den senare har dessutom 40 personer meddelat att de gärna bjuds in för mer djuplodande intervjuer kring sina svar.

Engagemanget och de inkomna förslagen välkomnas. Maija Häggblom anser till exempel att initiativet från jägarhåll om att skydda kronoholmarna är väl värt att jobba vidare med.

– Vi vill att lokalbefolkningen både ska peka ut områden som den anser absolut inte ska ha några restriktioner och områden som skulle passa bra att skydda, säger Charlotta Björklund.

Skyddet skräddarsys

Men samtidigt noterar de båda att planerna på ett utökat vattenskydd omgärdas av många missförstånd. Ett sådant är att samma restriktioner ska gälla överallt och att precis alla de områden som finns markerade på kartan ska skyddas.

– Det kommer absolut inte att bli så. Utifrån kartan försöker vi bara hitta de mest lämpade områdena. Vilka restriktionerna sedan blir beror på vad vi vill skydda i respektive område, säger Charlotta Björklund.

Vad är det ”lindrigaste” skyddet som kan bli aktuellt på ett område?

– Det kan till exempel handla om att under lekperioden skydda en vik som är en lekplats för fisk.

Men kan det också bli så att LR väljer att freda områden både mot jakt och fiske?

– För småskaligt fiske ser jag inte att totalstopp skulle bli aktuellt någonstans. Däremot kan vissa periodvisa begränsningar i jakten behövas på grund av artskydd. Det kan till exempel handla om landstigningsförbud på vissa kobbar under en period på våren, säger Maija Häggblom.

Ägare avgör

Att även privatägda områden är inringade på kartan är en annan sak som orsakat kritik. Men landskapet ska alltså inte påtvinga privata fastighetsägare vattenskydd.

– Vi vill helt enkelt visa de här vattenägarna att deras miljöer är skyddsvärda och ge dem chansen att vara med om de vill. En del kanske kan tänka sig att skydda sina områden om de får ha kvar det småskaliga fisket. Vi vill hitta lösningar som är okej för alla, säger Charlotta Björklund.

Ni kanske borde ha varit tydliga med det här från början?

– Ja, men jag hade inte väntat mig en så här stor uppståndelse, säger Charlotta Björklund och lägger till att hon är positivt överraskad över allmänhetens intresse.

– Den som är orolig får gärna kontakta oss direkt. Den bästa frågan, som ger oss möjlighet att förklara, är ”hur tänkte ni med det här”?, säger Maija Häggblom.

Projektets mål är att nya skyddsområden, med en sammanlagt totalyta om minst 850 kvadratkilometer, ska inrättas före utgången av år 2028.