Läs också: Få kommunala chefer tjänar över 7.000.

2022 var de åländska kommunernas personalkostnader 76 miljoner euro, vilket var en ökning med tre miljoner från föregående år. Löner, arvoden, pensions- och socialförsäkringsavgifter utgjorde 42 procent av verksamhetskostnaderna. I kommunalförbunden stod personalkostnaderna för 53 procent av utgifterna.

I budgettider lyfts ofta avtalsenliga löneökningar som en post som gör att budgeten sväller.

– Det är svårt att ha så mycket åsikter om det. Det en del av systemet och förhandlingarna. Det som kommunerna däremot ständigt funderar på är olika gruppers löner i förhållande till varandra. Och att ha löner som är tillräckliga för att locka den personal man behöver, säger Christian Dreyer, som är kommundirektör i Jomala.

På högre tjänster har man svårt att konkurrera med den privata sektorn, menar han, men även sökande som jobbar för landskapet har tackat nej till Jomala för att kommunen inte kunnat erbjuda en konkurrenskraftig lön.

Enligt Christian Dreyer är det en utmaning för kommunen att justera i lönesystemet eftersom lönerna står i relation till varandra. Det blir lätt en dominoeffekt.

– Det måste finnas en försvarbar proportionalitet mellan de olika rollernas svårighetsgrad. Man kan inte bara höja en lön för att tjänsten är svårrekryterad.

Invånarna bestämmer

Sett till servicenivån konstaterar Christian Dreyer att det generellt sett finns för lite pengar i den offentliga sektorn. Men vissa kostnader kan man helt enkelt inte skära i, säger han, eftersom lagstiftaren beslutat att man ska ha en viss bemanning eller personal.

– Kan man inte skära i kostnader måste man se över intäkter. Vill man äta oxfilé varje dag måste man ha pengar till det, annars får man äta länkkorv.

Läs också: Tilläggen drar upp chefslönerna.

Men sist och slutligen är det kommuninvånarna som genom kommunfullmäktige bestämmer vilken service kommunen ska ha, påpekar han.

Kan bli mer effektivt

Offentlig sektor anklagas ofta för att bara svälla. Men det är inget självändamål, menar Christian Dreyer. Om antalet barn i kommunen ökar med 100 stycken måste man också anställa fler till barnomsorgen. Ställer lagstiftaren krav på skolpsykologer måste man anställa skolpsykologer.

– De sista tio åren har det kommit ganska mycket ökade krav på kommunerna. Det lagstiftas om vilken personal som ska finnas och i vilken mängd den ska finnas. De leder såklart till högre kostnader när man har en mer detaljerad beställning från lagstiftaren.

Vi lever i en digital era. Borde inte kommunerna kunna bli mer effektiva?

– Det finns absolut saker som kan bli mer effektiva.

Christian Dreyer tar som exempel inkomstregistret som togs i bruk för ett antal år sedan. Å ena sidan smidigare för xx, å andra sidan har löneräknarna fått mer arbete.

– Det kostar lite någonstans i organisationen, men man vinner lite någon annanstans. Så är det ofta med digitalisering.

Vill se värdkommuner

Runtom på Åland finns otaliga kommunala samarbeten, bland annat i sex kommunalförbund. Även om samarbeten kan spara pengar är det inga jättestora summor det handlar om, säger Christian Dreyer.

I Prestgårdenby, där Jomala kommun har sitt kansli, finns ytterligare två kommunala kanslier: Södra Ålands utbildningsdistrikt och Oasen. Alla har delvis samma uppgifter. Christian Dreyer förespråkar värdkommuner i stället för kommunalförbund.

– Det säger sig självt att det blir billigare att ha ett kommunkansli. Det i sig sparar inga miljonbelopp, men lite pengar sparar det – och så blir det kanske också bättre.