Vid skogsavverkning under sommarperioden måste stubbarna behandlas med ett medel mot rotröta. Ålands skogsindustriers entreprenörer har i sommar avverkat drygt 330 hektar hos ett 90-tal skogsägare i landskapet.
– Det ska göras när dygnsmedeltemperaturen är över fem grader, normalt mellan maj och oktober. Samhället ersätter medlet som används, men inte själva arbetet, säger företagets skogschef Oskar Qvarnström.
Företagets kostnader för årets bekämpningsmedel uppgår till knappt 8.500 euro.
Vid maskinell avverkning sprids en vattenbaserad lösning direkt via skördarens svärd på stubbens yta.
– Medlet består av svampsporer och sprejas ut. Blandningen är försedd med grön märkfärg för att man ska se att behandlingen är gjord, förklarar han.
Vid manuell avverkning måste behandlingen ske separat på varje stubbe.
– Alla våra entreprenörer har utrustningen på sina maskiner. Det är ett krav för certifieringen.
Sprids även till tall
Rotröta är ett sjukdomssymptom hos träd vars rötter eller stam angripits av svampar som rotticka, honungsskivling och blödskinn.
Vilka träd är det som drabbas?
– Det är barrskog. Hittills är det mest granbestånd som drabbats, men det sprids även till tall och det är på uppåtgående. Därför har båda trädslag behandlats i många år, säger Oskar Qvarnström
Han tillägger att riskperioden för smittspridningen nyligen tog slut i och med köldknäppen för ett par veckor sedan.
– Det är när det finns sammanhängande värmeperioder som rotrötan sprids. Någon enstaka dag påverkar inte. Men bekämpningsmedelsblandningen fryser lätt och den avlägsnas därför från maskinerna till vintern.
Granskog dubbelt utsatt
Ett annat gissel för skogsägarna är granbarkborren. Den varma och torra sommaren 2018 gjorde träden svagare och mer mottagliga för angrepp. Stormen Alfrida i början av 2019 skapade mycket vindfällen där granbarkborren kunde lägga sina ägg.
Även om de största virkesmängderna togs om hand så finns hotet kvar.
– Angrepp av granbarkborre är ett stort och allvarligt problem på vissa ställen. Skogsägare lider stor ekonomisk skada om den får fäste. Det är svårt att få bukt med den. Det finns många gamla skogar kvar där det borde skett förnyelseavverkning för många år sedan. Av yngre produktiva marker är det ytterst få som har skador, säger Oskar Qvarnström.
