Sedan 2015 har antalet internationella kryssningsanlöp ökat. 2015 låg det totala antalet på bara sju stycken, något som enligt Mariehamns hamns årsredovisning berodde på det nya svaveldirektivet som hade införts samt de föregående årens blygsamma marknadsföring. Förra året kom i stället rekordmånga internationella kryssningsfartyg till Mariehamn – hela 37 stycken. I en artikel i Ålandstidningen den 27 januari säger Mariehamns hamns vd Alef Jansson att det i hög grad berodde på Rysslands invasion av Ukraina, som förändrade många internationella kryssningsrederiers ruttplaner då S:t Petersburg ströks som resmål och Mariehamn i stället tillkom.

Men i samma artikel framkommer också att kapacitet finns för fler anlöp. Mariehamns hamn är redo att ta emot spontanbesök på kort varsel, eller att låta en kryssare ligga kvar längre än planerat till exempel vid hårt väder. Detta syns dock inte i statistiken, som visar att uppgången planade av före pandemin.

Roger Nordlund (C), vice ordförande i Mariehamns stadsfullmäktige, säger att det är en negativ spiral som bör svängas.

– Det handlar ju om marknadsföring: att vi behöver vara ute och synas mer samt göra Mariehamn och Åland så attraktivt som möjligt. Dessutom behöver det finnas fungerande service när det väl kommer större grupper hit.

Räcker det att öka marknadsföringen?

– Ta till exempel Visby och Gotland, där ringmuren är ett attraktivt landmärke. Även här på Åland har vi viktiga sådana i bland annat Bomarsund och Kastelholm. Men vi måste kunna paketera dem på ett så bra sätt som möjligt.

Den förhållandevis låga internationella kryssningstrafiken, i kombination med Kapellskärslinjen icke-varande, gör Roger Nordlund oroad över den kommande sommarens handel och service i Mariehamn.

– Det är en olycklig kombination som uppstått när vår pulsålder nu har brutits. Kryssningsresenärerna spenderar ju pengar och deras uteblivande kan ha en negativ inverkan på restaurangerna och butikerna i Mariehamn.

”Behöver gräva där man står”

Stadsstyrelsens ordförande Ingrid Zetterman (Lib) berättar att man hållit strategimöten för att konkretisera vilka åtgärder som behöver tas för att blåsa ännu mer liv i den internationella kryssningstrafiken.

– Man behöver gräva där man står och öppna för möjligheten att samarbeta med andra hamnar, till exempel i Norrtälje och Åbo, för att skapa attraktionskraft även där. Vi kan inte tävla med de historiska rötterna i Visby, men vi kan erbjuda andra saker: ro, trygghet, självstyrelsen och det maritima.

Så du ser inte att det finns några akuta åtgärder som behöver tas för att pumpa upp antalet internationella kryssningsanlöp?

– Det stora kritiska är ju det minskande antalet anlöp till Mariehamn i stort, och efter Kapellskärslinjens indragande tar vi större krafttag. Att i april månad få skrämselhicka gör väldigt lite för de internationella anlöpen i sommar – det är ett långsiktigt arbete.

Sara Kemetter (S), ordförande för Mariehamns hamn, framhåller att antalet internationella kryssningsanlöp inte är så lågt just nu om man tittar historiskt.

– Destinationen Mariehamn har blivit intressantare sedan Ukrainakriget inleddes. Från hamnens håll jobbar vi hårt, tillsammans med Visit Åland, för att få fler kryssningar hit. Det krävs ett stort marknadsförings- och lobbyarbete.

Det som sätter stopp för många internationella kryssningsfartyg är bredden och djupet i Västerhamn samt storleken på inloppet. Dessutom behöver man komma ihåg att det är resebolagen som själva väljer sina destinationer, säger Sara Kemetter.

– De riktigt stora kryssningsfartygen kan inte gå i Östersjön. Kanske hade vi inte heller klarat av dem; om 20.000 turister plötsligt ska komma till Mariehamn måste vi ha möjligheten att ta emot dem. Sådana problem har man stött på i till exempel gamla staden i Tallinn.

Samarbete för fler mindre fartyg

Enligt Niko Micklin, som ansvarar för den internationella kryssningsmarknadsföringen på Visit Åland, syns det geopolitiska läget även i andra närliggande hamnar. Bland annat har antalet anlöp i Stockholm och Helsingfors minskat betydligt, och kryssningarna i närregionen har minskat i stort.

– Att vi har lyckats hålla vår kvot uppe så som den såg ut före pandemin är bra. Det är egentligen positivt för Åland att vi har de mindre kryssningsfartygen som kan anlöpa, eftersom det är just de resenärerna vi vill ha: de söker sig till Åland för att det är en unik och lite mindre destination, med färre fartyg som anlöper, och som just därför känns exklusivare.

Niko Micklin har just varit på nätverksmöte med Cruise Baltic i Rostock, där han träffat flera rederier som kryssar i Östersjön.

– Man vill gärna öka antalet mindre fartyg i regionen, och det är något de stora hamnarna också vill arbeta vidare med. Det är förstås jättepositivt eftersom det hjälper oss.

Tror du att det är en verklighet att vänta sig?

– Jag hoppas att det händer, det finns ett gemensamt intresse för det. Däremot jobbar man med lång framförhållning, så det är inget som händer fort i så fall.

Vilka aspekter är viktigast för att utveckla den internationella närvaron i Västerhamn?

– Destinationen är bra och hamnen välfungerande, så det gäller att arbeta aktivt på det sätt som vi gör nu – att marknadsföra Åland, träffa nätverken, ha ett gott samarbete med finländska hamnar och jobba för att öka antalet kryssningar till den här regionen generellt. Alla rederier som vi mött nu tycker Åland är en unik destination som många letar efter, men man måste nå ut och fortsätta vara aktiv för att bidra till långsiktiga förändringar hos rederierna. Det är också viktigt att komma ihåg att vi alltid tillhör en större resa till flera destinationer och det är viktigt att Åland varje gång levererar en oförglömlig upplevelse till besökarna.