Den senaste tidens värmebölja kan få konsekvenser för årets grönsaksskördar. Långa perioder med lite eller inget regn gör att växtligheten hämmas.

– Hittills har det inte varit några större störningar, men pågår det länge får det följder, säger Paul-Mårten Sjölund, odlings- och kvalitetsansvarig vid Ålands trädgårdshall som ägs av 120 odlare.

Färska grönsaker som ska skördas den närmaste tiden kan drabbas av kvalitetsskador, det gäller till exempel sallad, kål och dill.

– Löken ska egentligen växa för fullt, men nu står den bara och flämtar. Odlarna försöker hålla liv i löken med bevattning, i värsta fall kan den brådmogna, säger Paul-Mårten Sjölund.

Ännu är det dock för tidigt att avgöra. Löken börjar skördas i slutet av juli, först i mitten av juli kan man dra några slutsatser hur den har påverkats.

Hetta för också med sig andra otrevligheter.

– Skadeinsekter gynnas av det varma klimatet. Det kan till exempel vara stinkflyn, olika fjärilar och kålmal vars larver orsakar skador. Jag har inte hört några rapporter om det ännu, men det är sådant som brukar förekomma vid hög värme, säger Paul-Mårten Sjölund.

Flera torra år

Den varma och torra sommaren 2018 drabbade jordbruket i stor utsträckning och ledde till stora ekonomiska förluster. Men ännu är det för tidigt att säga om 2022 går i samma fotspår.

– Det har varit ganska torrt i flera år, med 2018 som det mest extrema året. Även förra året var det varmt under juni, och väldigt varmt fram till mitten av juli. Hittills liknar det fjolåret, skillnaden är att nederbörden var mindre den här våren och att hettan kom redan till midsommar.

En torr vår är inte den enda utmaningen jordbrukarna har haft. De stigande energi- och bränslepriserna har lett till ökade kostnader. Även gödselpriserna är rekordhöga.

Finns det en oro bland odlarna?

– Ja, visst är det oro. Man har gått in i den här odlingssäsongen med förhöjda kostnader. Det är viktigt att man får skörd.

Behövs regn

Många jordbrukare har investerat i bevattningssystem som nu används för fullt. Trots det skulle det behövas ett par rejäla skurar.

– Även om man har konstbevattning har det inte riktigt samma effekt, det behövs naturligt regn. Det regn som har kommit har inte räckt någonstans. Det behöver regna minst 20 millimeter under en tillräckligt lång tid för att det ska gå ner i marken och komma till nytta, säger Paul-Mårten Sjölund.

Bevattning är inte heller något som sköter sig helt självt, det kräver ett visst arbete och passning även på natten.

– Det är mycket jobb som görs nu för att få fram produkterna. Har man tillräckligt mycket vatten? Hinner man vattna tillräckligt ofta? Det är inte gratis att vattna heller. Utmaningarna är stora, säger han.

Hur påverkas konsumenterna vid mindre skördar?

– Det naturliga när det finns för lite av något är att priserna stiger. Det finns redan ett behov av höjda priser på grund av att kostnaderna har stigit, säger Paul-Mårten Sjölund.