Ålandstidningen berättade i tisdags att landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för 2022 bland annat rymmer ett extra stöd till mjölkproducenter som drabbats hårt av ökade priser den senaste tiden. Förslaget till stöd handlar om 250 euro per mjölkko till maximalt 140 mjölkkor per gård. Vidare föreslås ett stöd om 100 euro per kalv på gårdar med kalvuppfödning.

– Det är på alla sätt och vis bra att vi får det här stödet för det är en rejäl kris vi befinner oss i, men egentligen är det ju så att det är marknaden som borde reagera, men den arbetar för långsamt. Priset på produkterna till konsument måste höjas, säger Carina Eriksson från gården Bodamjölk.

Så det här är bara tillfällig medicin för en långt mycket allvarligare sjukdom?

– Ja, precis så är det. Och det är som sagt jättebra att det tagits fram. Men det är ju inte på stöden vi vill leva, vi vill få skäligt betalt för våra produkter.

Har du något hopp för att utveckling på sikt är på väg ditåt?

– Ja, det hoppas jag verkligen. Det måste den för annars står vi snart utan mjölkproduktion i hela landet.

135.000 euro

Carina Eriksson hänvisar till en kalkyl som den finländska mjölkproducenten Mikael Östberg, tillika ordförande i SLC:s mjölksamarbetsgrupp, gjorde i tidningen Landsbygdens Folk nyligen. Enligt hans kalkyl har kostnaderna för en mjölkgård som producerar en miljon liter per år stigit med cirka 135.000 euro. För att kompensera för det behöver mjölkpriset höjas med 13 cent per liter.

– Det är tyvärr sanningen och här på Åland får man kanske lägga till ytterligare några tusenlappar på grund av alla omkostnader för att få hit grejer, säger Carina Eriksson.

Landskapsregeringens stöd innebär samtidigt 25.000 euro för en mjölkgård med hundra kor.

– Det är ingen mirakelmedicin och det räddar på inga sätt mjölkproduktionen, men det är ett viktigt stöd som hjälper tillfälligt.

Lindrar symtomen

Mjölkbonden Patrik Häggblom som driver GBS Häggblom på Södergård

i Ulfsby är inne på samma linje.

– Alla pengar hemåt är förstås välkommet, förutsatt att det inte krävs alltför mycket administration. Det är en del pengar, men problemet med alla krispaket är att de bara lindrar symtomen tillfälligt. Det finns ingen långsiktighet i insatserna. Det skulle behövas en längre strategi för framtiden.

Han säger att den här tiden på året för hans del är den mest kostnadsdrivande.

– Stödet gör det förstås lättare, och förhoppningspris kan våra kostnader falla tillbaka lite senare på säsongen.

Också Jomalabonden Göran Söderlund välkomnar stödet.

– Det är ett lugnande besked, vi ligger redan långt efter inom mjölkproduktionen. Men på sikt är det mjölkpriset som måste upp. Det finns inga andra sätt.

Har du hopp om att det ska bli så?

– Ja, det stiger ju lite hela tiden. Man måste få ut det från konsumenterna, men det går väldigt långsamt och det är producenterna som hamnar i kläm. Det tar lång tid och därför är det här stödet en vacker gest av våra politiker.

I tilläggsbudgeten föreslår landskapsregeringen också att den miljon som Åland tilldelats i det nationella krisstödspaketet på totalt 300 miljoner euro ska användas till att erbjuda landskapsborgen för likviditetslån till lantbrukare.