De stigande driftskostnaderna för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) består till drygt 55 procent av lönekostnader. Lönernas andel av nettoutgifterna är lite högre, runt 65 procent de senaste åren.

På ett allmänt plan är personalsituationen ganska bra, enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.

– Sedan har vi alltid enheter, avdelningar eller kliniker som har olika utmaningar. Till exempel har vi svårt att hitta kockar och även barnmorskor, akutpersonal och personal till intensivvårdsavdelningen.

Eftersom det finns personal med flera specialiteter kan man möblera om mellan arbetsgrupperna vid behov.

– Det gjorde vi mycket under pandemin och nu arbetar vi med liknande koncept. Det är mycket pussel.

ÅHS har en god personalsituation jämfört med Finland och Sverige där man tvingats stänga avdelningar och har extremt långa operationsköer.

– Om man jämför med för fem år sedan när jag kom till ÅHS, då var det lite svårt att hitta behörig sommarpersonal. Sedan har problemen byggts på efterhand, men inte eskalerat som exempelvis i Helsingforsområdet. Åland har god vård och det skulle vi inte kunna ha utan god bemanning. Vi har inga köer, man kan få tid samma dag man ringer hälsocentralen. Var annanstans får man det?

Ingen personalflykt

Jeanette Pajunen säger att ÅHS ändå har sina utmaningar och att man lägger ner en hel del tid på rekrytering. ÅHS har däremot inte drabbats av någon personalflykt. Enligt Jeanette Pajunen visar statistiken att man mister personal och får ny personal i en jämn takt.

– Enstaka anställda väljer att för en period eller heltid arbeta annanstans. Största delen av dem tar tar tjänstledigt. Vi skulle inte kunna bevilja tjänstledigt om det inte fanns personal som kan ersätta dem.

Har ÅHS råd med den personalstyrka som man har?

– Det är en politisk fråga. ÅHS styrka är att vi har en lite högre bemanning än på andra ställen. Det gör att man kan hantera arbetsbelastning bättre. Det blir inte genast katastrof, åtminstone inte på alla ställen. Det såg vi runt oss under pandemin att där det var tajt hela tiden och personalen var på gränsen av vad man orkar, där satte nog pandemin helt andra spår än här hos oss. Jag tror det är en ganska väl investerad euro att ha en vettig personalstruktur och grundbemanning,

Angående de stigande kostnaderna för ÅHS verksamhet säger Jeanette Pajunen att sedan hon kom till ÅHS 2018 har budgeten inte krympt ett enda år, trots att man pratar om att spara.

Hon säger också att det inte finns en hälso- och sjukvårdsorganisation i ÅHS storlek som plötsligt kan skära ner på kostnaderna med exempelvis två miljoner.

Jeanette Pajunen säger att man blivit bättre på att fundera hur man kan effektivera olika processer för att slippa anställa mer personal.

– Vi kan inte bara säga att vi behöver sex tjänster till, då behöver vi bli vana med att någon säger ”Varför det?”

Politiska visioner

Politikernas roll behöver vara mer fokuserad på långsiktighet.

– De behöver fundera med grövre penseldrag över hurdan vård ska vi ha på Åland i framtiden. Vad är vi beredda att betala för? Är det okej att ha långa operationsköer, eller vill vi ha det bättre och vad kostar det? Vilka typer av specialiteter vill vi ha här?

Digitalisering är en väg till att effektivera verksamheten. Då kan man förenkla vissa arbetsuppgifter och avlasta personal som kan göra annat.

Finns det risk för personalbrist?

– Jo, varför skulle vi inte få det, när alla områden runt oss tampas med det. Men eftersom situationen hos oss inte är akut har vi tid att fundera hur vi kan rekrytera, vilken typ av utbildningar vi behöver här på Åland och vilka typer av tilläggsutbildningar personalen kan gå.

Vet ni vad det framtida personalbehovet är ?

– Vi vet var vi behöver satsa nu och var vi kan vänta lite.

ÅHS annonserar efter en HR-chef för tillfället.

Finns det ingen av ÅHS chefer som kan sköta de uppgifterna så att man inte behöver anställa en chef till?

– En HR-chef gör mycket annat än att syssla med rekrytering , den har en nyckelposition i hur bra vi tar hand om personalen.

Vid ÅHS har man en stor belastning på avdelningsskötarna och klinikcheferna som ska arbeta både med administration och vården. Administrationen ökar med krav på strategier, planer och målsättningar.

Finns det någon personalgrupp som det inte finns behov för i framtiden?

– Det är en politisk fråga, hur mycket ska man outsourca verksamheten. Det betyder inte att det inte finns behov av den personalen, men att man jobbar för någon annan, men finns på samma ställe. Man har försökt outsourca en del av verksamheten på fastlandet i jakten på kostnadsminskningar, ibland har det funkat och ibland inte. Men därför har vi en styrelse som ska vägleda oss.