Unga utmanar är en artikelserie med fokus på de unga i valet.
Vi har låtit en ung lagtingskandidat från varje parti utmana en valfri lagtingskandidat från ett annat parti på frågor hen tycker är viktiga.
Partierna har själva valt vilken ungdom de vill lyfta fram. Lotten har avgjort vilka partier som utmanar varandra.
Först ut är Elias Lindström (Lib) som utmanar Martin Nilsson (S) på utbildning, psykisk hälsa och ekonomi.
• Utbildning
Elias Lindström har daglig kontakt med studerande och säger att gymnasiereformen inte blev lyckad:
– Jag vill ha ett fjärde år på yrkesgymnasiet, speciellt för de som läser huth (studerande som tar både student- och yrkesexamen, reds anm). 
Han påpekar att den teoretiska del som huth-studenterna läser inte automatiskt räcker för behörighet till alla högskoleutbildningar. Dessutom hoppar många studerande av huth eftersom det är för tufft. Ett fjärde läsår skulle ge möjlighet att läsa extra kurser, menar han.
– Om man vill vara ännu mer radikal kunde man läsa praktiska ämnen i två år, bygga på med ett år företagande och ytterligare ett år för högskolebehörighet.
Martin Nilsson:
– Gymnasiereformen måste genomföras. Vi ska vara glada och stolta över de valmöjligheter som finns. Yrkesgymnasiet är fast i sina lokaler, och det är ett stort problem. Det hade varit enklare om vi kunnat börja med rent bord.
Vad tycker du om ett fjärde läsår i yrkesgymnasiet?
– Det är en helt okej idé. Om infrastrukturen och tekniken fungerar blir det lättare att planera.
Elias Lindström upplever inte att politikerna lyssnar på de studerande.
– Det finns både vilja och kunskap i studeranderåden. De vet vad som fungerar och inte fungerar.
Martin Nilsson anser att styrelsen visst lyssnar:
– Om du kan nämna några frågor där vi kört över de studerande är jag tacksam.
Han nämner arbetet med ett rökfritt gymnasium som ett exempel där man lyssnat mycket på de studerande.
Samtidigt har gymnasiet en stram budget och kan inte tillmötesgå alla önskemål, säger Martin Nilsson.
Finns det då ekonomiskt utrymme för ett fjärde år på yrkesgymnasiet?
– Jag är villig att lägga de resurserna.
Var ska de tas ifrån?
– Vi måste se till att få extra pengar från landskapet.
Elias Lindström efterlyser också extra resurser i lyceet för de som behöver det. Till exempel unga med autistiska drag kan passa väldigt bra på en teoretisk utbildning, men ha svårt med det sociala.
– Om man klarar av en gymnasieutbildning är mycket vunnet. Det är nästan ett krav i dag för att få jobb, säger han.
– Jag håller fullständigt med dig, men lusse har inte velat ta emot någon med anpassad läroplan, säger Martin Nilsson.
• Psykisk hälsa
Elias Lindström känner personer som drabbats av psykisk ohälsa, och har själv också viss erfarenhet. Han skulle vilja se stresshantering som en del av undervisningen i skolan, mer konkret att man lär ut avslappningsövningar.
– Jag hoppas det skulle gå att införa självständiga kurser eller integrera det i hälsokunskapen. Det behöver inte vara så avancerat, säger han och tillägger att det skulle kunna spara stora pengar för samhället.
Martin Nilsson anser att det behövs fler psykologer och kuratorer till grundskolan, men är medveten om att det är svårt att få tag i personal. Elias Lindström efterlyser här ett samarbete över kommungränserna.
Meningsfull sysselsättning är också ett recept för att inte unga ska komma på glid, anser Martin Nilsson. Han föreslår att de som är intresserade av mindfulness kan starta en förening.
– Jag håller inte med. Alla behöver lära sig det oavsett om man är intresserad eller inte, säger Elias Lindström.
• Ekonomi
En reglering av klumpsumman, en bantning av offentlig sektor, och morötter för kommunsamarbeten är Elias Lindströms recept för att få ekonomin i balans.
– Välutbildade människor är en förutsättning för en välfungerande välfärd. Vi har en jättefin högskola, men alla kan inte läsa där. Vi måste locka tillbaka de som studerar utanför Åland.
Martin Nilsson frågar sig var Liberalerna vill skära i den offentliga sektorn.
– Vilka tjänster ska bort? Kommunernas socialtjänst har för Socialdemokraterna aldrig handlat om att det behöver bli billigare, utan kvaliteten ska bli bättre för kommuninvånarna.
Han vill stimulera ekonomin genom att satsa på nya branscher.
– Vi måste bli bättre på att konkurrera ute i Europa, säger han och nämner som exempel att även åländska redare kan köra färjor i Estland.
Elias Lindström tycker att näringsrätten borde reformeras för att underlätta för företag att etablera sig här, dock inte slopas helt.
– Det krävs byråkrati i en demokrati. Samtidigt ser man att vissa företagare gör otroliga vinster. Det finns fullt med möjligheter, säger Martin Nilsson och tillägger att det finns stor potential att utveckla turismen.

Sandra Widing