Ålandstidningen slår sig ner vid köksbordet hemma hos Ålands nya lantråd Katrin Sjögren dagen efter valet. Liberalernas kampanjskyltar står på hög i hallen, och hon säger ursäktande att städningen kan ha försummats den sista tiden.
Det har knappt gått ett halvt dygn sedan det blev klart att Liberalerna (Lib) vinner nio mandat i lagtingsvalet. Målet var åtta.
– Jag är överraskad, det är jätteroligt, säger hon.
Katrin Sjögren tror att Liberalernas framgång i valet 2023 har två orsaker: det allmänpolitiska läget och starka kandidater.
– Det har varit en speciell mandatperiod med corona, men när det lugnade ner sig visade det sig att sittande landskapsregering (LR) inte direkt var handlingskraftig. Man fick väldigt få saker till stånd och det var fokus på interna stridigheter. Jag uppfattar att ålänningarna vill att Åland ska framåt nu och att vi måste ta avgörande beslut inom en mängd olika områden, säger hon.
Bild
– Min andra analys är att Lib hade väldigt starka kandidater, från olika regioner och åldrar, med bred kompetens inom alla politikområden och som har jobbat hårt. Det var många som faktiskt ville in.
Det är Katrin Sjögrens sjunde val, för varje gång har hon ökat i röstetal. Den här gången var hon den lagtingskandidat som fick flest röster, 676 stycken.
– Det känns förstås ärofyllt. Det är också ett ansvar att få stort förtroende, och det ska jag göra allt för att förvalta väl, säger hon och betonar samtidigt att det är ett lagarbete.
Alla partier tillfrågade
Redan i går morse, måndag, hade Lib ett gruppmöte med den nu sittande lagtingsgruppen och formulerade frågeställningar som har skickats ut till partierna.
– Nu tänker vi att varje parti får fundera över vad de vill och hur de förhåller sig från ekonomi och socialpolitik, till miljö- och klimat samt självstyrelsepolitiska frågor. Sedan börjar de regelrätta förhandlingarna. Så småningom smalnas det av, och så har man en regeringsbas.
Bild
Samtliga partier har fått frågeställningarna.
– Det kan vara så att någon tackar nej redan nu, men vår utgångspunkt är att alla ska få svara.
Vilka krav kommer Lib att ha i regeringsförhandlingarna med de andra partierna?
– Det är en helhet och svårt att plocka ut något specifikt. Det handlar till exempel om vad man har för uppfattning om den offentliga ekonomin, hur man ser på reformbehov, utbildningsfrågor och investeringsbehovet.
Katrin Sjögren säger att just frågan om investeringsbehovet är viktig.
– Åland har en jättestor investeringsskuld, vi vet att vi behöver göra investeringar i skärgårdstrafiken, antagligen måste renovera och bygga ut sjukhuset, klarera vattenförsörjningen, och digitaliseringen är ett stort svart hål. Nu kommer snabba, tydliga och specifika krav från EU som myndigheter, kommuner och landskap ska uppfylla.
”Med eller utan C”
Åländsk Center (C) backade från nio till sju mandat, och är näst största parti.
Hur viktigt är det att få med C i ett regeringssamarbete?
– Det finns olika alternativ, med eller utan C.
Jesper Josefsson och Annika Hambrudd drog flest röster i C, båda framstår som samarbetsinriktade politiker. Kan det göra en regeringsbildning med C enklare?
– Kanske, det beror på hur C agerar nu. Jag vet att det finns starka samarbetskrafter i C, som kanske inte har varit de mest framträdande tidigare.
Hur ser du på Hållbart initiativ (HI), som bara fick ett mandat?
– De små partierna fick pisk, Ålands Framtid (ÅF) förlorade sitt mandat och HI gick från två till ett. HI har varit en frisk fläkt när det gäller miljö- och klimatpolitiken, jag tycker det är synd att de tappar.
Hur lång tid tar det att få en ny regering klar?
– När Lib bildade regering senast gick det jättesnabbt. Nu tror jag att det tar längre tid. Jag tror att vi kommer att hamna i väldigt mycket regelrätta förhandlingar och sakpolitiska frågor.
När man väl har hittat partier att samarbeta med behöver det också skrivas ett tydligt regeringsprogram, menar Katrin Sjögren.
– Ett regeringsprogram är alltid en kompromiss, men vår ambition är att inte skriva något luddigt bara för att göra alla lite nöjda. Man måste ha klart för sig före vad saker och ting betyder och hur man ska gå vidare. Tydlighet är viktigt.
Nya Lib-namn
Internt inom Lib blev valet händelserikt. Nya namn som Peter Lindbäck och Sandra Listherby drog många röster och tog sig in i lagtinget. John Holmberg gjorde ett bra val, även Ingrid Zetterman kom in i lagtinget – även om det ett tag såg osäkert ut. Pernilla Söderlund hamnade strax utanför.
Bild
Hur ändrar valresultatet balansen inom Lib?
– Det tredje lagtingsvalet sägs vara det tuffaste, det fick både Pernilla och Ingrid känna av. Men Ingrid är med, hon är jätteviktig och Pernilla är första ersättare, går allt vägen är hon också säker. Vi blir numerärt flera, men det stärker också vår lagtingsgrupp med de olika kompetenser som kommer in nu. Det är roligt med nya människor som har ett nytt och nyktert sätt att se på saker och ting.
Har Lib tagit ett steg till höger med det här valresultatet?
– Nej, vi står stadigt i mitten. Vi hade många starka manliga kandidater, traditionellt pratar de mer om de hårda frågorna. Samtidigt har jag och Sandra Listherby högst röstetal, och vi får kanske betraktas som socialliberaler. Det där att vi skulle ha gått till höger har varit en skräckpropaganda under valkampanjen. Lib har varit oroade över den offentliga ekonomin under flera mandatperioder, även fast vi har en ekonomisk politik värnar vi välfärdens kärna.
Finansminister är en högst intressant post, den var svår att tillsätta efter förra valet. Vem blir ny finansminister?
– Vi har absolut flera finansministerkandidater i Lib, men det blir ett regeringspussel. En fråga vi ställer till partierna är om de har ministerpreferenser eller önskemål. De får skicka förslag, men vi har ansvaret för helheten att försöka få ihop det. Det blir ett kompromissande och en diskussion.
Mats Perämaa är ett namn som dyker upp med jämna mellanrum.
– Ja det har jag hört flera gånger under valrörelsen, att många längtar efter honom.
Finns det några kvinnliga kandidater?
– Ingrid Zetterman skulle utan tvekan också kunna vara en mycket bra finansminister.
Du har varit ordförande sedan 2012 och det har talats om partiledarbyte, är det något som påverkar hur man bygger upp regeringen?
– Nej. Nu har jag varit partiordförande över det här valet och jag ska absolut ta det ansvaret. Jag har varit partiledare länge, och min viktigaste uppgift under hela tiden har varit att se till att det kommer nya människor som är intresserade av politik. Den dagen jag stiger av vet jag att det finns bra, hugade kandidater som kan ta över. Men nu ska vi först bilda regering.
Skärgårdstrafiken måste hanteras
Det finns många viktiga mål framöver, säger Katrin Sjögren. Hon nämner att komma i hamn med självstyrelselagen och att få den offentliga ekonomin i balans.
Lib har jobbat för kommunreform. Vad händer i kommunstrukturfrågan nu?
– Det är en av frågorna vi riktat till partierna. Vi befinner oss på den absoluta nollpunkten nu, alla säger vad de inte vill och inte vad de vill. Det gäller att få till stånd en kriskommunlagstiftning, en översyn av landskapsandelarna och kanske kasta tillbaka bollen till kommunerna – hur tänker man själv ute i kommunfullmäktige att man ska lösa frågan?
Vad händer med skärgårdstrafiken?
– Det finns flera element som behöver genomföras: att analysera vad utsläppsrätterna kommer att innebära för skärgårdstrafiken, fundera på i vilken takt vi ska förnya färjflottan, kanske bolagisera skärgårdstrafik. Det kan inte hålla på som det är nu, men det tar tid innan det blir förbättringar. Vi ska inte lova något vi inte tror att vi kan hålla.
Oroligt världsläge
Det är ett oroligt världsläge. Hur är det att bli lantråd i en sådan här tid?
– Det visste också ålänningarna när de röstade. Till den delen känns det bra, att få förtroende i oroliga tider. Det förekommer mycket populism och vissa länder går mot ett mer auktoritärt styre. Ålänningarna vill både ha stabilitet och förändring.
Den nuvarande regeringen med Veronica Thörnroos (C) som lantråd har gjort mycket arbete som inte har synts utåt, exempelvis kring det förändrade säkerhetsläget. Hur mycket fokus kan man sätta på åländska frågor? Hur lätt blir det att bedriva politik?
– Jag betvivlar det inte en sekund, allmänheten ser bara en liten bråkdel av vad LR gör. Det är problemlösning på hög och låg nivå varenda dag. Men det gäller också att göra det åländska samhället mer motståndskraftigt. Välfärden ska fungera, vi ska ha en stabil ekonomi, och vara med på tåget när det gäller miljö- och klimatfrågor. Det ena utesluter inte det andra. Vi kan inte bara koncentrera oss på externa hot, utan måste bygga vår egen stabilitet.
Med en krävande valrörelse i ryggen och många utmaningar som väntar, sticker Katrin Sjögren inte under stol med att det är ett tufft läge.
– Den här valrörelsen har varit i ett vakuum, det var så tydligt i förra valrörelsen att man sade nej till flera stora frågor. Det skördar vi nu. De frågorna är olösta. Hur ska de mindre kommunerna klara sig? Vad ska vi göra för prioriteringar i skärgårdstrafiken? Vilka ska våra stora prioriteringar vara? Det finns att bita i, minsann.
Nu väntar en intensiv tid med fokus på regeringsbildning. Lite ledigt hoppas vårt nya lantråd på att kunna få i januari. Men hon har ett knep för att hämta kraft, berättar hon.
– Jag har min familj och mina vänner. Mina vänner är som en utvidgad familj, vi ventilerar allt. Det händer att vi pratar om politik, men det är långt ifrån alltid. Jag vet vad som är viktigt på riktigt.
