Finans- och näringsutskottet föreslog godkännande av lagändringarna som ska möjliggöra ett finanspolitiskt ramverk, med ett undantag.
De föreslog att det finanspolitiska rådet ska slopas.
Utskottet menade att rådets uppgift kan skötas av landskapsrevisionen och finans- och näringsutskottet. Man skriver i sitt utlåtande att ett råd bestående av upp till sex ledamöter som ska besitta vetenskaplig kompetens, ekonomisk-politiska insikter, ha kännedom om åländska förhållanden och som dessutom ska vara oberoende i förhållande till dagspolitiken i praktiken kan bli svårt att tillsätta. Uppdraget att enbart granska den finanspolitiska måluppfyllelsen kan dessutom uppfattas som relativt begränsat för ett så pass ambitiöst sammansatt råd.
I utskottet hade John Holmberg (Lib) och Stephan Toivonen (ÅLD) avvikande åsikt angående rådet och lämnade in en gemensam reservation där man ville ha kvar förslaget till finanspolitiskt råd.
Flera kontroller
I debatten i lagtinget i onsdags sade Ingrid Zetterman (Lib) att rådet ska arbeta med långsiktighet medan landskapsrevisionen har den årliga kontrollen.
– Rådet ska bedöma politiken, något som revisionen inte ska göra, sade hon.
Finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson (C) sade att revisionen och utskottet bara är två delar av kontrollen.
– Det tredje är lagtinget som har som jobb att se till att politiken uppfylls och det fjärde är väljarna som säger sitt vart fjärde år. Utskottet anser att vår självstyrelse inte behöver flera råd, sade han.
Simon Holmström (HI) varnade för överbyråkratisering och sade att lagen om landskapsrevision kan förtydligas så att de funktioner som rådet skulle ha finns inom landskapsrevisionen.
– Hållbart initiativ kan stå bakom ramverket om lagen förtydligas för landskapsrevisionen så att mandatet stärks för att göra granskningar och ser till att de faktiskt görs.
John Holmberg hade hoppats att man fastslagit de ekonomiska ramarna före valet i oktober.
– Nu blir det nästa landskapsregerings ansvar och det blir inte enkelt, sade han.
Han sade också att Åland bevisat att det behövs ett ramverk.
– Det blir ett uppvaknande och en chock när vi ska börja använda det. För min del kunde budgetmarginalen på en procent slopas. Men låt oss vara positiva och tro att budgetdisciplinen är stark. Men vi kan inte sätta ett kostnadstak utan reformer eller effektiviseringar, sade han.
Ett ramverk hjälper när politikerna inte klarar av att ställa effektivitetskrav, sade Ingrid Zetterman.
– Det är bra med en lagstiftning som reglerar en allt-åt-alla-politik.
Begränsar inte
Nina Fellman (S) kallade ramverket för ett bra planeringsverktyg.
– Men det begränsar inte lagtingets budgetmakt. Själva ramverket sparar inget om inte lagtinget eller landskapsregeringen vill det. Det blir fortfarande lika svårt, frågorna finns kvar. Vissa vill ha mer pengar till kommunerna, vissa till utbildning och vissa tror att det blir billigare om man privatiserar, sade hon.
Nina Fellman sade också att utskottet kan beställa utredningar om ämnen som behöver granskas noggrannare.
Camilla Gunell (S) sade att man måste hålla ögonen på Pafmedlen och hur de ingår i ramverket.
– De ska ingå i kostnadstaket, allt utom lånen och reserveringarna och de övergår inte i överskottsmålet. Jag tror det tar tid innan vi förstår vad vi gått in för, sade hon.
Finansminister Roger Höglund (C) sade att det finns arbete kvar att göra med att reda ut hur Pafmedlen ska hanteras.
Stephan Toivonen (ÅLD) sade att eftersom få folkvalda politiker brukar ha en akademisk examen i ekonomi är det bra med ekonomisk kompetens i form av ett råd.
– Jag har märkt hur svårt det är att dra ihop en debatt om ekonomi i lagtinget.
Stephan Toivonen ändrade sin reservation till att rådet ska bestå av tre ledamöter, i stället för högst sex.
– Jag tror inte det blir ett problem att hitta kompetensen, sade han.
Lagtinget röstade om John Holmbergs och Stephan Toivonens ändringsförslag, där det förstnämnda vann med 5 röster mot två. Nitton ledamöter avstod från att rösta och fyra var frånvarande. Följande omröstning blev John Holmbergs förslag mot finans- och näringsutskottets. Där vann utskottets förslag med 20 mot sju röster.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2024 och ramverket tillämpas fullt ut på budgeten för år 2025.
