– Jag är den första att beklaga att det har tagit lång tid. En förening drivs av ideella krafter. Jag har all respekt för att det är en tung situation och en enorm frustration att rättsväsendet inte kommit i mål med arbetet, säger Tommy Thörnroos som sedan 2020 är förundersökningsledare inom gruppen som utreder ekonomisk brottslighet vid Ålands polismyndighet.
Det hann gå 4,5 år från det att EMIL anmälde den misstänka förskingringen till dess att utredning lämnades för åtalsprövning.
Är 4,5 år en lång tid i ett sådant här fall?
– Med de resurser vi har i dag tror jag att det skulle kunna göras snabbare. Men med de resurser vi hade då gick det här snarare snabbare än vad det kunde ha gjort.
Han tillägger att sekretessen som fortfarande gäller för utredningen innebär att bilden inte kan nyanseras ytterligare. Ärendet är däremot offentligt för parterna.
– De är välkomna att ställa frågor direkt till mig. Det är en del av jobbet som förundersökningsledare.
En utredare på deltid
Generellt sett finns det flera förklaringar till att ekonomisk brottslighet tar lång tid att utreda.
– Det är komplexa ärenden där det kan finnas många kopplingar som kräver specialkompetens, säger Tommy Thörnroos.
Förundersökningsprotokollen uppgår lätt till mer är tusen sidor. Det bakomliggande materialet kan bestå av åtskilliga mappar. Man behöver dessutom ha tid att ”hålla bollen i rullning hela tiden”, säger Tommy Thörnroos.
– Det gör att man kan behöva vänta flera år efter anmälan innan förundersökningen inleds.
En annan förklaring har att göra med situationen när EMIL gjorde sin polisanmälan, i början av 2016. Åren 2015 till 2017 skedde en organisationsförändring inom polisväsendet. Centralkriminalpolisen (CKP) övergick från att vara utredare till att främst vara ett stöd för polisinrättningarna och en utvecklare av system. I dag tar CKP endast utredningar i undantagsfall.
– Historiskt sett var det CKP som skötte de här ärendena. Skiftet skedde någon gång kring åren 2016/2017, säger Tommy Thörnroos.
När föreningen EMIL gjorde sin polisanmälan hade Ålands polismyndighet en enda utredare på deltid för de ekonomiska brotten.
– Den väldigt höga arbetsbelastning inom den ekonomiska brottsligheten beror på en utredningsskuld från den tiden när vi inte längre kunde föra över ärenden till CKP.
Medveten satsning
Förskingringen vid Visit Åland utreddes av CKP, vilket förklarar att den utredningen gick mycket snabbare.
Varför blev den saken utredd av CKP men inte utredningen av förskingringen vid EMIL?
– Det kan ha berott på utfallet av de förhandlingar som gjordes under det här övergångsskedet, säger Tommy Thörnroos.
När polismästare Johan Pawli tillträdde gjordes en medveten satsning på att bygga upp en fristående grupp med tillräckliga resurser för utredning av ekonomisk brottslighet.
– Det har varit prioriterat sedan dag ett. Annars skulle våra ärenden ha börjat preskriberas, säger Johan Pawli.
I dag består gruppen av tre utredare plus förundersökningsledaren Tommy Thörnroos. Ålands polismyndighet har dock överlag förhållandevis små resurser, jämfört med polisinrättningarna i Finland.
– Vi ska sköta allt som en polisinrättning gör på fastlandet och vi har 71 polistjänster, säger Johan Pawli.
I Lappland, som är minst i Finland, har man minst 300 tjänster. I en medelstor polisinrättning som Åbo har man cirka 1.000.
– På Åland sköter alla tre till fyra specialområden var, förutom i den ekonomiska guppen som bara hanterar ekonomisk brottslighet.
Johan Pawli anser att detta är något som behöver diskuteras.
– Jag ser ett mervärde i att vi på Åland gör så mycket som möjligt. Men då måste vi ha resurserna till det.
Skräddarsydd utbildning
I resten av landet ges ett lönetillägg för arbete med ekonomisk brottslighet. Det finns inte på Åland, vilket kan göra det svårare att hitta personer som vill arbeta med dessa utredningar.
– De flesta vill inte läsa 5.000 sidor för att hitta en detalj eller jobba med samma ärende i flera år, säger Johan Pawli.
Det är också svårt att fortbilda sig på svenska inom området. Men där kan en öppning vara på gång. I torsdags besökte två utbildningschefer från Polisyrkeshögskolan i Tammerfors Åland.
– Jag är den fjärde polismästaren som ligger på i den här frågan. De lovade att göra vad de kan för att få till stånd en grundutbildning i ekonomisk brottslighet på svenska. Det har aldrig gjorts tidigare, säger Johan Pawli.
Runt midsommar ska man få ett svar på om utbildningen blir av.
– Den blir i så fall skräddarsydd för våra poliser.
