Många unga mår sämre och pandemin och olika världskriser kan påverka måendet. De åländska unga uppgav i högre grad än andra svenskspråkiga unga i landet att de kände stress och prestationsångest. Det visar den svenskspråkiga ungdomsbarometern som Taloustutkimus gjort på uppdrag av finlandssvenska tankesmedjan Magma.

Ungefär tio procent av de svarande i undersökningen har uppgett att de bor på Åland. Frågorna besvarades av totalt 889 svenskregistrerade ungdomar i Finland i åldern 15-19 år under våren 2022. Svarsprocenten var 18.

Åländska svaren

När det gäller de åländska svaren gav de åländska eleverna konstant lite lägre vitsord när det gällde olika saker de var nöjda med. På en skala med skolvitsord från fyra till tio hur nöjda de var med livet i stort gav åländska unga betyget 7,8 medan snittbetyget i övriga Finland var 8,0.

Familjesituationen fick av åländska unga betyget 8,3 medan betyget i övriga Finland var 8,6. Den psykiska hälsan fick av ålänningarna 7,4 medan betyget i övriga Finland var 7,6.

Det var dessutom vanligare att åländska unga ofta kände prestationsångest och kände sig stressade.

62 procent av de unga svarandena på Åland uppgav att de helt eller delvis var av samma åsikt till påståendet ”Jag känner ofta prestationsångest”. Motsvarande siffra i Finland var 54 procent. 67 procent av ålänningarna var helt eller delvis av samma åsikt till påståendet ”Jag känner mig ofta stressad”, medan samma siffra i Finland var 57 procent.

65 procent av de unga svarande på Åland deltar i någon arrangerad fritidsverksamhet, medan 15 procent deltar i någon politisk verksamhet.

Psykiska ohälsan ökar

I stort visar hela undersökningen att över hälften av de svenskspråkiga unga som svarat känner ångest inför framtiden och 62 procent håller helt eller delvis med om påståendet att Ryssland under president Putins ledning utgör ett hot för Finland. Över hälften av de unga upplever att deras skolmotivation och inlärningsmöjligheter påverkades negativt av pandemin. Ändå uppger en fjärdedel att pandemin haft en positiv inverkan på deras fritid och stärkt deras känsla av vad de klarar av.

Megatrend med många faktorer

Samtidigt fortsätter de ungas psykiska hälsa att försämras, i synnerhet bland flickorna. Det är enligt undersökningen en utveckling som inte kan förklaras enbart av pandemin eller pågående kriser. De svenskspråkiga unga uppvisar en brant nedgång i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening. Andelen som helt håller med om påståendet har halverats på fyra år, från 63 till 30 procent.

– Under de senaste decennierna har det i Finland och västvärlden skett en utveckling som ökat den psykiska belastningen för unga och samtidigt minskat på skyddsfaktorerna. Det har lett till ökad psykisk ohälsa till den grad att man kan kalla det en megatrend. Situationen har ytterligare tillspetsats av coronapandemin, konstaterar psykiater Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig vid MIELI och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd i ett pressmeddelande.