Läs också: Få kommunala chefer tjänar över 7.000.
Lönerna för de offentligt anställda på Åland regleras av flera olika avtal. Kommunerna och kommunalförbunden har sina, och landskapet har sitt – även om de är nära besläktade.
– Om du ser på löneutvecklingen i kommunerna respektive landskapet skulle jag inte säga att det varierar jättemycket, säger avtalschef Jesper Strandvik.
För den kommunala sektorn finns fyra olika avtal. Basen i avtalen är den uppgiftsrelaterade lönen – det vi i dagligt tal kallar grundlön – som grundar sig på hur din arbetsuppgift är värderad och svårigheten i densamma. Sedan tillkommer olika tillägg baserat på arbetserfarenhet och din individuella skicklighet. Inom tekniska sektorn kan tilläggen utgöra så mycket som ett 30-procentigt påslag på den uppgiftsbaserade lönen.
– Men det är inget man höftar, utan kommunerna har ett system för det här.
De högsta cheferna inom den kommunala sektorn har ofta en så kallad helhetslön, där alla tillägg är inräknade. Lönen blir inte sällan en förhandlingsfråga.
– Ofta kommer du med ett löneanspråk. Det är lite som när man rekryterar en ledare inom det privata näringslivet. Men du måste också ha en idé om hur lönesättningen ska vara från arbetsgivarens håll, säger Jesper Strandvik och fortsätter:
– Personer i ledande ställning förväntas ofta schemalägga sig själva – du styr din egen verksamhet – och människor med helhetslöner får sällan ob- eller kvällstillägg; man förväntas hantera uppdraget inom den tid det ska göras.
Lagar styr behoven
Kommunernas lönekostnader ökar år för år, mellan 2021 och 2022 steg de med totalt tre miljoner euro. Enligt Jesper Strandvik följer löneutvecklingen den så kallade allmänna linjen i samhället. Däremot har det, på grund av nya lagstadgade krav på verksamheterna, vuxit fram roller som tidigare inte funnits. Jesper Strandvik säger att det kan kräva fler administrativa roller och specialister.
– Lönenivån har höjts på många områden utifrån krav som lagts på verksamheten. Det är mer krävande att driva verksamheterna.
Läs också: ”Vill man äta oxfilé varje dag måste man ha pengar till det”.
Som exempel nämner han Kommunernas socialtjänst som med sina över 200 anställda behöver en viss typ av administration som inte behövdes när den sociala servicen helt sköttes ute i kommunerna. Ledande tjänster kan också vara belagda med specifika, lagstadgade behörighetskrav på hög nivå, vilket kan avgränsa rekryteringsunderlaget.
