Teater Alandicas styrelse skickar nu brev till de 34 kvinnor som förra veckan skrev under ett öppet brev om sexuella trakasserier inom teatern. I brevet ombes kvinnorna redogöra för huruvida de själva har utsatts för trakasserierna under en teaterproduktion eller inte. Kvinnorna uppmanas också att berätta när, var och av vem de har utsatts för sexuella övergrepp.

Styrelseordförande Robert Liewendahl som tillsammans med övriga styrelsen har fattat beslutet vill även att de kvinnor som själva inte har blivit utsatta, ska berätta vad de har bevittnat. Styrelsen vill också veta vilka som har skrivit under det öppna brevet ”enbart för att stöda uppropet”.

När Ålandstidningen når Robert Liewendahl på måndagen säger han först att styrelsen planerar skriva en insändare om de planerade åtgärderna.

– Så jag vill inte föregå den genom att prata om det nu.

Men jag har styrelsens skrivelse framför mig, det är väl ett styrelsebeslut?

– Ja, det är det.

Teater Alandica har, enligt beslutet, kontaktat en utomstående expert på jämställdhetsfrågor. Experten ska ha erfarenhet av sexuella övergrepp både inom kultur- och idrottsvärlden.

”Vi ska nu tillsammans med experten skriva en ny jämställdhetspolicy för föreningen, som tydligt tar avstånd från trakasserier och övergrepp och som ska läsas upp för ensemblen inför varje produktion”, skriver man i beslutet.

– Experten heter Ida Eriksson och är projektledare vid UNGA – Jämställd skola och fritid. Hon håller på med den här typen av projekt som stöttar föreningar inom det här området, och hon vill gärna stötta oss i vårt kommande arbete, säger Robert Liewendahl.

Styrelsen skickar nu ut brev där ni vill ha svar på exakt vad kvinnorna har varit med om och hur och när det skedde samt vem som låg bakom trakasserierna. Är det rimligt att be om sådana redogörelser?

– Alltså de får göra det om de vill. Om de har upplevelser av sexuella trakasserier eller andra olämpligheter vill vi att de berättar det. Vi vill ta vårt ansvar ifall det har förekommit.

Du säger ”ifall det har förekommit”, menar du att du inte är övertygad om kvinnornas berättelser?

– Jag tror på kvinnorna. Nu är det viktigt att vi alla är ärliga, det varar absolut längst. Kvinnorna får berätta om de vill, men det är naturligtvis upp till var och en.

Ni ber nu om alla detaljer i kvinnornas berättelser, tror du inte att det tas emot som ett misstänkliggörande av dem?

– Nej, det tycker jag inte. Vi ställer frågan och de är i sin fulla rätt att säga nej. Om de bara har skrivit under det öppna brevet för att visa sitt stöd för de utsatta, är det fritt fram att berätta det.

Varför är det viktigt för dig att veta vilka som har skrivit under i ett rent stödjande syfte?

– För att det i pressen har använts uttryck som ”ett stort antal kvinnor”, och ”en mängd kvinnor”. Då vill vi veta om det faktiskt är så. Sen ska vi komma i håg att de här anklagelserna, i princip, misstänkliggör alla som har deltagit i Teater Alandicas uppsättningar, alla är presumtiva förövare eller offer.

Teaterns styrelse har också kontaktat Medlingsbyrån där en tjänsteman har åtagit sig ärendet.

– Vi vill att den utpekade och de som har utsatts ska kunna träffas. Vi vill få en arbetsro och att de kvinnor som har känt sig förföljda ska kunna få upprättelse och en ursäkt.

Uppgifterna går isär

Till Ålandstidningen säger Robert Liewendahl den 22 mars att han inte har upplevt en översexualiserad kultur inom teatern.

– De signalerna har åtminstone inte nått mig, säger han.

Men till Hufvudstadsbladet säger han, dagen efter, att han känner till ytterligare två män som har gjort sig skyldiga till sexuella trakasserier.

Hur går de två uttalandena ihop?

– Det ligger till så att efter att Ålandstidningen kontaktade mig, när vi befann oss på en färja, blev det naturligtvis många telefonsamtal mellan styrelsens ledamöter. I de samtalen dök de nya namnen upp.

Har du haft en diskussion med den i nuläget utpekade mannen?

– Ja, vi höll ett krismöte i söndags där han var med. Han fick lägga fram sina åsikter i frågan, och där diskuterade vi även det här med Medlingsbyrån.

Hur ställer han sig till anklagelserna?

– Det får han svara på själv. Men han redogjorde för sina upplevelser av händelserna, och vi har fått brev av de utsatta där de redogör för sina upplevelser.

Går dessa redogörelser ihop med varandra?

– Nej, det är också därför den här medlingen behövs.