Rysslands invasion av Ukraina och det förändrade säkerhetspolitiska läget med påföljande Natodiskussioner i Finland har föranlett många frågeställningar om Ålands demilitariserade status från allmänheten. Därför bjöd den politiska landskapsregeringen, tillsammans med ett antal tjänstemän, in allmänheten till två separata frågestunder i fredags – en på Finströms kommunbibliotek och en på stadsbiblioteket i Mariehamn.

Diskussionen runt biblioteksborden gick stundtals varm trots att allmänheten lyste med sin frånvaro. Lantrådet Veronica Thörnroos (C) och vicelantrådet Harry Jansson (C) som företrädde den politiska sidan fick svara på en och annan fråga kring Ålands officiella ställning. Nina Viktorsson som hade tagit sig till biblioteket undrade huruvida landskapsregeringen, i beredskapstider, kunde tänka sig att bredda tolkningen av den finländska marinens fartygsbesök och tillåta flera och längre besök?

– Är ni beredda att visa att vi har en krismedvetenhet på Åland?

Veronica Thörnroos som menade att ålänningarna är ett mycket krismedvetet folk påpekade att tolkningsföreträdet inte finns på Åland.

– Alla militära fartygsbesök är förhandsanmälda och finns med i en årsplanering. Det har heller inte väckts några propåer från rikshåll om att man vill förhandla om fler eller färre besök.

Åland redo för hybridpåverkan

Harry Jansson tillade att Ålands status ska bestå som den är – oavsett vad som händer i omvärlden.

– Demilitariseringen och neutraliseringen ska bestå oavsett vad som händer, och den har redan klarat av två världskrig. Och vår ambition är att den ska ta sig igenom även ett eventuellt finländskt Natointräde. Det absolut sista vi behöver just nu är någon som helst form av tveksamhet gällande respekten för Ålandsregimen.

Casper Wrede ställde en fråga kring Ålands beredskap mot eventuella hybridpåverkanskampanjer från ryskt håll.

– Är vi beredda på att man exempelvis sätter ett fartyg på grund i vår skärgård och kräver att få tillgång till det. Är vi beredda på andra typer av elakheter som utsätter oss för stress och påtryckningar?

– Som av en händelse har 40 ålänningar i nyckelpositioner, så sent som i fjol, deltagit i en säkerhetspolitisk kurs som tog sikte på just den här typen av frågeställningar, svarade vicelantrådet. Han ville dock inte i detalj gå in på kursens uppbyggnad och innehåll.

Frågan om privata initiativ att försvara Åland, exempelvis i form av reservistföreningar som har aktualiserats på senare tid, lyftes också. Bör en sådan försvarsvilja tas om hand bättre av samhället?

– Demilitariseringen tillåter inte några egna, små, militära enheter på Åland. Och det är jätteviktigt att man accepterar det regelverk som finns, sade Veronica Thörnroos.

Harry Jansson menade att det förvisso är underbart att folk vill försvara sitt land, men att Ålands status ställer vissa krav.

– Det är inte tillåtet med någon som helst militär aktivitet – men här kommer också föreningsfriheten in. Om man bildar en sådan förening och om landshövdingen bedömer den som laglig, då får vi acceptera det.

Kanalisera beredskapsviljan

Johan Ehn som fanns med i egenskap av chef för Alarmcentralen kommenterade den höjda civila beredskapsviljan genom att lyfta olika sätt att kanalisera densamma.

– Vi har allt från sjöräddningen och Röda korset till frivilliga räddningstjänsten och den frivilliga brandkåren. Vill man vara med och engagera sig finns det stora möjligheter. Civil beredskap handlar i mångt och mycket om att få samhället att fungera så vanligt som möjligt, under så lång tid möjligt, även i tider av kris.

Du sade tidigare att beredskapsviljan ”som läget är nu”, bör kanaliseras in i civil verksamhet. Vad menar du med det och i vilket läge kan det ändras?

– Så länge det är fredstid gäller demilitariseringen, men om vi skulle övergå i ett krigstillstånd är det neutraliseringen som råder, och då finns det möjligheter till olika typer av hemvärn och annat som vi också har sett historiskt på Åland.

Men i ett sådant läge råder neutraliseringen, kan Åland ses som neutralt om vi har hemvärn och andra typer av styrkor?

– Inte neutralt, men neutraliserat. Det innebär att Åland inte får användas som en krigsskådeplats eller som en grund för att föra anfall vidare. Enligt neutraliseringsbestämmelserna får man till och med med militära medel försvara territoriet.

Hur väl förberett är Åland sett ur ett beredskapsperspektiv?

– Vi är ganska väl förberedda, men vi har varit dåliga på att berätta om det till befolkningen eftersom det delvis handlar om ganska känsliga frågor. Men när och om informationen väl behövs, kommer den också fram till alla ålänningar.